Okategoriserade

Put your positive pants on

Hej ❤️ Hoppas ni alla mår bra. Jag kämpar på! Något hände med mig igår. Jag vaknade och hade jordens jäkla skitdag, ni vet när hjärnan är en enda dimma, kroppen väger bly och det finns bara -100% lust i kroppen. Sen vet jag inte vad det var som hände. Jag pratade med mamma i telefon, och efter det läste jag lite bloggar och kollade igenom lite quotes som jag sparat. Sedan kände jag bara att Näe- nu får det fan vara nog! Jag gör mitt bästa, och det kan ingen ta ifrån mig! Efter de förutsättningarna jag har så är jag ta mig fan grym. Riktigt jävla stark! Och jag ska sluta känna dåligt samvete över vad andra tycker om mig- enligt mina TANKAR! För här kommer de negativa tanke-asen igen… JAG!? har bestämt vad jag tror folk tänker. Alltså vem tror jag att jag är!? Nån folkkännare som kan läsa andras tankar! Nej jag har ingen aning så nu ska rösterna i mitt huvud bara hålla käften 🖕🏻


👆🏼 Sedan fick det här mig att tänka till! När mm mått psykiskt dåligt så länge så är det det enda man vet. Ta som mig, när min ångest släppte (mitt ständiga tryck över bröstet) – trodde jag att jag blivit sjuk!? Kommer ni ihåg att jag bloggade om det… jag vet bara hur det är att må dåligt, jag minns inte hur det ska kännas hur det är att må bra. Tänk om jag har alla förutsättningar nu för att må bra, men eftersom jag inte vet något annat så ställer jag in mig på att må dåligt? Igår bestämde jag mig för att jag är Tyra Sjöstedt- inte en diagnos. 

En enda positiv tanke på morgonen kan förändra din dag”… Ja men omvänt då…? En enda negativ tanke på morgonen kan ju självklart då förändra hela din dag också? På ett sämre sätt! Efter jag bestämde mig igår så fick jag någons sorts kraft…fast jag var helt slut så fick jag mer saker gjort än vad jag har fått mina ”bra dagar”. Och i vanliga fall hade jag aldrig rört ett finger igår. Tänk vilka krafter man har, tänk hur allt sitter i hjärnan och i ett positivt tänkande.


Jag har alltid sagt att jag vill må bättre och att jag gör allt för att bli det. Men har jag? Hur kommer det dig då att jag fick så mycket gjort igår? Idag var samma sak, jag bestämde mig redan när jag vaknade att det var åt helvete, jag är värdelös, jag klarar inte det här- jag bryter ihop! Jag behövde min lugna stund på morgonen, men annars när jag känner så så fortsätter dagen ifrån soffan. När jag väl gick upp, tog en kaffe och gick ut, då är det faktiskt inte så himla dåligt. Jag kände verkligen efter…hur dåligt mår jag egentligen? Hur trött är jag? Hur jämför jag dagens mående när det var som värst? Lite positivt tänkande och vips så är man igång. För blir man aldrig påmind om att se tillbaka på en tid- realistiskt- så glömmer man fort vilken resa man gjort och vilken utveckling man har gått igenom!

Så kör hårt nu mina vänner! Känn efter fast på ett positivt sätt! Se tillbaka på senaste året, halvåret och månaden…jämför?

👊🏼 You Go girl 👊🏼

Okategoriserade

Min sjukdom ska inte få ta död på mig! Nu tar jag upp kampen!

Hur blir man sin egen bästa vän egentligen? Ingen har väl missat att Bella och Odd har gått ut med att de ska skilja sig. Jag läste en intervju med Bella i Feminima, där det stod såhär:

Hur gör du för att hålla ångan uppe när livet är tufft?

– Nu är det ju tufft. Men jag har alltid varit duktig på att veta mitt eget värde – även när livet krisar och jag har tuffa perioder. Jag är bra på att vara min egen bästa vän, att peppa mig själv, unna mig saker och försöka att inte vara så hård mot mig själv. Jag upplever att många människor är väldigt dömande mot sig själva. Man känner sig ofta otillräcklig, speciellt som småbarnsförälder.”

Då känner jag bara- hur i helvete blir man sin bästa vän? Hur inser man sitt värde? Hur peppar man sig själv dessa tunga dagar? Hur gör man för att inte vara så hård mot sig själv eller dömer sig själv? Och hur i helvete klarar man av att inte känna sig otillräcklig när man inte i närheten räcker till? 

Jag kämpar med ett psykiskt dåligt mående son pågått länge, det är skillnad på det och en kris. I en kris behåller man kanske sin styrka och sitt värde, men när man mått så otroligt dåligt under sååååå lång tid så krymper värdet varje dag. Man ser alla som klarar av det man själv inte gjorde. Hur klarar man då av att inte lägga skuld på sig själv? Inga andra mår ju inte såhär!? 

Det som stör mig mest är att jag är maktlös. Jag har tappat all kontroll- för det är inte jag, Tyra Sjöstedt- som har valt det här! Jag vill inte ha det såhär. Jag vill bli mig själv, kunna skratta, göra saker, jobba och må bra. Det finns ingen som väljer att må dåligt. Man har ingen kontroll- för vi varken styr eller bestämmer längre. Min hjärna är ”hjärntrött”, jag har mina trauman som ligger och gnager och som påverkar mitt liv. 

Jag tänker inte ge upp. Men bara för en timme sen ville jag ge upp. Jag har inte gjort något för att förtjäna alla dessa motgångar. Visst en stor motgång, kanske två…tre- men hela tiden under flera år…liksom hur mycket ska en människa behöva ta? Jag känner att det ibland är en ren tortyr att behöva leva, jag kan bli förbannad över att ingen förstår att jag skulle må bättre av att inte behöva torteras av allt varje dag. Ibland känns det som att alla står och ser på medan jag lider och kunde få det bättre i ett annat liv. Att tänka dessa tankar är sjukt. Jag är sjuk. 

Jag är det. Efter sån lång tid av allt jag gått igenom utan hjälp så har jag som människa- Tyra- sakta men säkert brutits ned. Hade jag fått hjälp direkt så hade mitt liv sett annorlunda ut. Nu fick jag ingen hjälp- tvärtom, jag blev stjälpt. Jag har förändrats, mitt beteende har förändrats. Jag är felmedicinerad just nu vilket gör allt ännu värre. Men jag har bestämt mig för att kämpa!

Som tur är så är jag en jävla vinnarskalle! Och den här förbannade olyckan har sabbat så mkt i mitt liv. Tagit ifrån mig så mycket som jag älskade och levde för. Den ska fan inte få utplåna mig som person! Nu ska jag ta kontrollen över det här! Jag ska kämpa tills jag så stöpar. Idag har jag mailat till säkert 20 psykologer här, i hopp om att få en ny utredning. Jag har en tid den 14 Juni, men jag vill inte vänta. Jag hoppas någon kan erbjuda en tidigare tid. 

Ni alla som mår dåligt, det här är ord som man aldrig får säga till någon som mår psykiskt dåligt ”Ryck upp dig” eller ”Kom igen nu, ta tag i dig själv”. Det vet ni som går igenom samma sak. Men ibland behövs en push. Man får inte bli sin sjukdom. För jag undrar ofta om det här är jag!? Jag är så van att må dåligt så jag kanske till och med är inställd på det? Så idag har jag sagt till mig själv att jag ta mig faan ska rycka upp mig! Nu ska jag sluta vara ett offer för mig själv, för jag har verkligen klandrat många andra (sjukvård mm) för mitt mående. Och visst, det har jag all rätt till efter det jag fått gå igenom. Men det är inte hon som lät mig ligga i mitt eget urin i sju timmar på akuten som kommer knacka på min dörr och hjälpa mig! DET ÄR BARA JAG – och ingen annan- SOM KAN SE TILL ATT JAG KOMMER UR DET HÄR! 

Så nu ska jag kämpa. Jag gör det tillsammans med er alla som mår dåligt. Ni som skriver till mig på mail eller instagram- jag känner med er! Jag vill dela min styrka med er, för eftersom ni väljer att skriva till mig så betyder det att ni är starka, målmedvetna och riktiga jävla fighters som också vill må bättre! Så nu gör vi det här! Ring er vårdcentral och be om Kbt. Ni har rätt till minst 6 samtal gratis. Googla på ”terapeut och er hemstad” och maila runt. Ni MÅSTE göra som jag och få professionell hjälp. Ring Socialstyrelsen i ert län/kommun- berätta hur du mår så ska dom kunna hjälpa till! Boka också en läkartid hos er vårdcentral. Byt vårdcentral om den du har inte är bra! Det gör man på tre sekunder inne på ”Mina vårdkontakter”. Be om en hälsokontroll där dom tar prover och kollar upp tex sköldkörtel, alla eventuella brister du kan ha (vitaminer, järn, zink mm). 

Var öppen för medicinering, det är en krycka till en livsförändring och antidepressiva hjälper många. Var tredje kvinna har ätit eller äter det. Det hjälper även mot pms, och du är inte psyk flr att du äter det. Har du brist på järn så är det inget konstigt att äta järntabletter. När man är deprimerad så slutar hjärnan producera seratonin, som gör att man är glad. Då har du en brist på det = det är det antidepressiva hjälper mot, de ökar seratoninproduktionen. För mig funkar de inte för att jag förmodligen utvecklat en annan typ av diagnos. Men då ska det ha gått jäkligt lång tid, och förhoppningsvis har det inte gått flera år för dig. Så kom igen- det finns hjälp att få! Ta den! Det har jag iallafall bestämt mig för. Min sjukdom ska inte få ta död på mig. Den ska inte få vinna över mig som människa- tro mig! Nu ska jag ta upp kampen mot den, och jag ska ta över kontrollen över den jäveln, om det så blir det sista jag gör på denna jord 💪🏼 

Okategoriserade

Lördagskväll & klädrensning

Hej! Alltså fy faaaaan vet ni varför jag inte bloggat!? För att jag har SOVIT SEN I TORSDAGS!?!! Jag somnade alltså på torsdag kväll och sen vaknade jag idag- på lördag eftermiddag!? Jag var helt i chock, en miljon missade samtal och sms, jag visste inte vart jag var eller vilken dag det var…har aldrig varit med om något liknande, har aldrig sovit såhär länge…måste ha varit/är totalt utmattad… Hoppas min kropp nu har fått sin sömn så att jag snart är på banan igen. Kan inte förstå att jag missade hela fredagens arbetsdag. Fan! Jag hade bestämt att göra de sista viktiga sakerna 😱😳 

Ah, iallafall. Jag står på benen men skelettet känns lite skört, haha. Måste ”äta upp mig” ikväll! Som tur är kom Sara och Anna hit ikväll och livar upp mitt liv ❤️ Vi ska göra tacos, och se på Eurovision. Men först nu ska vi ta tag i det här…haha. Nu jäklar ska vi sortera och rensa en gång för alla!

Laddade för rensning 💪🏼

Vi går all in med skyltar…

undra om vi kommer ha mycket olika åsikter? Vi får se om vi skiljs vänner efter ikväll 😂

Kotten och Sookie har iallafall kul 😍

Så söta, dom kommer iallafall sova gott, Gud vad dom har lekt och haft kul:)

Va fan Anna, skänk!?!??? Näeee aldrig! Nu är det krig här, jag måste övertala Anna om att jag ska få behålla mina guldiga gladiatorsandaler…Ska ett plagg sparas så måste alla tre vara överens om det…förstår ni hur svårt det här kommer bli! Wish me luck 😫👆🏼😱

Okategoriserade

En liten paus

Jag har ju mina fina grannar som jag kommit väldigt nära, och de har nästan blivit som en liten extrafamilj till mig. Katrin och jag ses typ varje dag och dricker kaffe och pratar. Mitt gästhus bredvid stora huset, ligger bara en meter från deras tomt…så närmare kan man nog inte komma, haha. De ställer alltid upp (och vice versa såklart:), och jag vet inte hur många gånger jag fått lagad god mat av Katrin, för att hon vet att jag hade det tufft med maten där ett tag ❤️ (Orka att ”vice versa” först blev ”Vise Versace”…😂)…Idag knackar jag typ inte längre på hemma hos dom, utan jag går bara in…haha, men så ofta ses vi så det känns rätt naturligt att bara ”stöpa in”. De har iallafall blivit en stor trygghet för mig och mitt liv. Jag vet faktiskt inte vad jag gjort utan dom! Så himla tacksam!

Sen är det ju inte alla som kan skryta med att man är granne med trummisen från The Hives 🎵😉 Iallafall så har jag kommit deras fantastiska små skitungar vääääldigt nära, då jag typ kan säga att jag älskar dom! Nu för tiden kommer de bara över för leka med mig och Kotten. Och jobbar jag så leker de här själva. Och det är såååååä mysigt ❤️ Min och Iris grej har blivit att vi går till Coop ihop, det är vår lilla vuxna egen-tid, och Iris får leda Kotten hela vägen:) 

Man passerar en sån himla fin liten grusväg på vägen dit. En porlande bäck, och ett hav av vitsippor kan väl inte bli mer svensk sommar?

Hittade ingenting att ha på mig för det var lite för kyligt att gå i tights. Och vad hittade jag liksom!? Rosa brallor med två Mimmi Pigg-händer så sidorna!? 😂 Iallafall så matchade vi bra i rosa;)

Iris är helt inne i youtube-svängen, och hon har gett sig själv utmärkelsen som ”Tyras Bloggassistent” 😅 Hon är världens bästa assistent hon…som här när hon underhåller Findus så att jag kan få blogga i fred 😝

Vi pratade om Iris sommarlov- för då kunde hon ju ”vara min bloggassistent varje dag”, haha. Vår konversation löd såhär:

Under sommarlovet kan jag var din bloggassistent varje dag!!!

– Ja självklart! När börjar ditt sommarlov då?

– I sommar nån gång.

– Ja okej, hur länge har du sommarlov då?

– Under hela sommaren.

– Ja men vad bra då vet jag! (Hahaha). Det blir ju perfekt! Vad begär du i lön från mig om du ska vara min bloggassistent då? (Här får jag förklara vad lön och löneförhandling är- det ska börjas i tid minsann hehe;)

– En peng om dagen.

– En krona bara? Du ska inte begära en femma eller tia? Du får ju tänka på att du är värdefull för mig!

– Okej en tia kan jag ta då…

* Lång tystnad * Sen säger Iris:

– Sen kan ju jag ge dig en tia om dagen.

– Jaha men varför ska du betala mig för?

– För att jag får vara din bloggassistent.

Alltså åh- hur gullig var inte den konversationen? Söta unge!!!

Har även flyttat med påsarna med kläder vid varje altan-byte 😂 Börjar med detta, annars kommer det bara sluta som med sminket. Att det blir för mycket och det får ligga ute i tre dygn innan man hinner rensa…

Haha Findus fastnade nyss i leksaken…

Kottens vinterjacka ❤️

👆🏼 Här kommer den klassiska. Kotten får ett ryck och attackerar Findus som springer iväg- och Kotten i full kareta efter…

👆🏼 Kotten har ju såklart aldrig nån chans 😂 Findus hoppar upp på staketet tills Kotten gett upp. 

Translate »