Allmän pepp om livet

En veckodag nånting nånting 2015 eller 2016

Jag brukar ju alltid skriva dagen datum och allt i första inlägget. Men just nu är allt bara rörigt, känns som att tid och datum bara passerar medan jag sitter här i min soffa. Jag vill tacka er för era kommentarer än en gång. Fick en kommentar som jag la lite extra tid att tänka på:

”Det som återkommer är att det inte är ditt fel att allt det här har hänt (dig). Det är det så klart inte, men det är nog dags att jobba med acceptans och förändring. Acceptera att det är som det är och ta ansvar för att det blir en förändring. Det finns bara en person som kan förändra din situation och det är du! Der känns som du tagit flera viktiga steg i rätt riktning, men du är en allt eller inget person (kan ha med din diagnos att göra så klart) och jag tror du behöver jobba med små förändringar. Inte göra allt på en gång!”

Det är en klok kommentar. Jag tycker själv inte att jag skriver ofta att allt som hänt inte är mitt fel, men det kanske uppfattas så? Isåfall är det inte meningen. Det kan ju även vara så att när allt går dåligt så blir det bara mer och mer. Och visst, jag har haft mycket otur som jag absolut inte kan påverka. Men också kanske en del som det finns en grund till som jag KUNDE påverka från början.

Just JAG och mitt liv är ett intressant ämne här. För jag förstår poängen i kommentaren. För så känner jag själv ibland. Det är ju mitt driv, min bekräftelse, kanske lite adhd som gör att jag drar igång 114 projekt. I dom projekten händer det saker. Det är jättemkt jobb med att bara ha personal, och jag har alltid flera anställda. Om man har personal kan det alltid bli strul, man kan möta fel personer. Man har många inblandade med sina hästar. Man stöter också på rötägg där. Om jag har olika företag så kan det alltid bli något knas. Om jag har många hästar så är det klart att risken är större att ramla av och framförallt när man har så många hästar…

Många gånger tänker jag, varför händer det här just mig? Men det är ju så att jag, med mitt liv, ökar risken för att det just ska hända mig kanske 100 ggr än en ”normal” vanlig människa. Och det är precis hit jag har kommit idag. Jag har accepterat att det är så. Jag har förstått det nu, att jag själv utsätter mig för fara. Sedan är det klart att adhd:ns ”allt eller inget” har styrt väldigt mycket för mig som jag inte kunnat hantera själv. Jag har mycket mindre dopamin i mig än vad en normal människa har. Och det är klart att jag kan ha tagit för hastiga impulsiva beslut ibland som ABSOLUT har myyyycket att göra med allt det här i ekorrshjulet som varit senaste åren.

Det är skönt att komma till insikt med detta. Och huvudsaken är att jag har gjort en drastisk förändring. Jag håller fortfarande på att jobba med det och försöka förbättra och förenkla mitt liv. Sen är det sinnessjukt svårt för mig att hejda mig. Inatt kom jag på 3 nya sjukt bra idéer. Jag har några uppfinningar på vänt och vi har nya designer på Star Rider kläder. Jag är pepp på bloggarna och ridning! Självklart spricker jag av det här och MÅSTE kunna rannsaka mig själv vad som är bäst för mig i mitt liv. För jag måste acceptera att mitt läge är såhär nu. Fortsätta prata med min coach, fortsätta med yogan och planera upp allting bra.

Jag hoppas alla kan göra denna rannsakan av sig själva och sitt liv. KAN det vara så att mycket händer dig för att du försätter dig själv i den situationen? Ja, man måste gå igenom problemen som man har och försöka hitta en grund till dom, var kommer dom ifrån, kunde jag påverka dom mm. Stor kram och mycket kärlek till er!

create-yourself

9 svar till “En veckodag nånting nånting 2015 eller 2016

  1. Lina skriver:

    Hej Tyra,
    Det var en klok kommentar du fick. Tror stenhårt på ett accepterande förhållningssätt. Kolla gärna upp detJag har också många tankar som far hit och dit och att tränga undan dem hjälper inte. Bättre att låta dem komma och sen får de flyga iväg igen. I mina ögon har du ett väldigt bra liv, bor i hus, du är snygg och driven. Verkar ha en bra karl och familj. Är duktig på att rida och har djur. Visst att du har adhd:n att tampas med men det får du ju fler och fler verktyg för att kunna hantera. Så ser jag det. Alla människor har sina svårigheter att hantera, men du har ju så mycket positivt i ditt liv och det redan som 30-åring! Grattis i efterskott förresten! Önskar Dig ett riktigt Gott Nytt År! Sköt om dig!

  2. Hanna skriver:

    Tyra, kom på en grej som du kanske kan uppfinna eller designa 😛

    Jag får alltid skav på fiffi när jag rider, ibland på andra ställen med gaaaah testat allt i trosväg men det fungerar inte! Får alltid skav. Slutar med att jag får står upp hela vägen hem för gör ondast när man skrittar och med en besviken pojkvän hahaha är det bara jag som har detta problem? Vill kanke inte gå runt i stallet o fråga efter lektionen ”hur mår din fiffi? vad har du för trosor på dig?” hehe

    Har du eller någon annan tips?

    1. Ulrica skriver:

      Hehe, när jag red på ridskola satte jag på mig en binda för jag typ ”sprack” där nere och det gjorde SJUKT ont att duscha Nu har jag ALDRIG det problemet längre.. vettetusan om det berodde på sadlarna de hade!? Vill minnas att jag inte fick ont efter varje ridlektion, men det kan ju ha att göra med vilka övningar som gjordes, vilka gångarter och ffa hur hästen rörde sig? Jag förstår dock ditt problem alltför väl

    2. Jossan skriver:

      Jag har precis samma problem! Men jag märker mest av det efter dressyrlektionerna när man sitter ner mycket, då kan det till och med börja blöda. Och för mig blir det tusen gånger värre med binda eller trosskydd, det är som att friktionen från bindan bränner då, hemskt.

      Nu rider jag med vanliga bomullstrosor utan skavande sömmar och mellan ridbyxorna och trosorna har jag ett par underställsbyxor utan sömmar i grenen. Jag har provat vaselin, att tejpa, cykelbyxor och allt möjligt haha. Men jag tror att problemet mest består i att min rumpa är väldigt liten och hela jag är väldigt smal, för man ska väl egentligen sitta mer på sittbenen och inte så mycket på själva fiffi. Dock tror jag att lite större skinkor hade skyddat bättre, jag jobbar på att få dem att växa 😉

    3. Milo skriver:

      Smeta på idomin-salva utav bara helvete innan duschen och innan du kissar…

  3. Sara skriver:

    Kort trav på en skumpig häst är döden för skippar!

  4. Sara skriver:

    För SNIPPAN skulle det stå inte skippar!

  5. Anna skriver:

    Jag tror att om man får ont när man rider beror det antingen på en katastrofal sadel, eller att man (tyvärr!) inte sitter i en korrekt sits. Jag fick ibland ont när jag var yngre och ovan ryttare, nu händer det aldrig längre. Så mitt bästa tips är att förbättra sitsen.

  6. E skriver:

    Hej Tyra!
    Har läst din blogg till och från och känt igen mig ibland, ibland inte. Du är öppen med så mycket att det nog är svårt att inte greppa någonting, oavsett om man är bipolär (i mitt fall) eller om man har adhd. Jag tycker bara att det är så synd att du måste förklara dig för alla som läser hela tiden, oavsett vad det är som händer i ditt liv. Om du är sjuk, om det går sämre i jobbet eller om du mår pyton osv osv osv. Du måste hela tiden förklara dig och det känns så orätt. Jag vet inte om det bara är jag som upplever det såhär men det känns som att du måste lägga ut långa uppsatser som ju inte någon egentligen har något med att göra. Mår du dåligt, det är okej – skriv det. Går något dåligt, det är också okej – skriv det. Men för min skull behöver du inte förklara in i detalj varför. Det känns så elakt mot dig själv! Som att du är upptryckt mot en vägg och till slut spottar ur dig ”sanningen” bara för att bli ivägsläppt.
    Jag vet inte, kanske bara är jag som upplever det här eller helt och hållet ditt sätt att uttrycka dig. Gör hur som helst vad som känns bra!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Translate »