Allmänt

Måndag 9 November 2015

Hej! Tack för alla era kommetarer. Det behövdes verkligen. Ni är så kloka och fina. Känner mig överväldigad av alla fina ord och bra tips. Det är snart dax att åka hem härifrån och det är jättejobbigt. Jag kommer sakna killarna här så mycket. Nu har man kommit så himla nära och leva tillsammans i 4 veckor. Hur f*n ska jag klara mig utan dom? Det är klart man kan ha kontakt, men när man kommer hem pågår livet och tiden går så fort.

Det har varit en tung helg. Många tankar. Har blivit pressad ganska hårt härifrån och känner nu i efterhand att det var bra. Men det har varit tufft. Det är så mycket i livet som jag måste ändra om och prioritera om när jag kommer hem. För att kunna må bra.

Tjejerna (Fleur och Corvara) sköter sig så fint. Dom är helt fantastiska. Nu gäller det bara att få dom i ännu bättre form. Ju bättre form de blir i, desto mer starka blir dom och desto fler åsikter har dom. Jag hoppade Fleur i förrgår och herregud vad det gick. Hon var heeelt galen, haha. Har filmer men på ett annat minneskort.

Men i övrigt så är allt bra. Det är dock jobbigt att höra vad detta beroende gjort med mig och mitt liv. För många så förstör ju ett beroende allt. Och folk verkar tro fel. Att man först är beroende och sen blir det ett missbruk. Så trodde jag med. Men man missbrukar innan man blir beroende. Missbruket kan man komma ifrån relativt lätt. Ett beroende blir till en sjukdom som är svår att komma ur. Och det spelar inget roll om VAD man är beroende av. Jag var beroende av något som jag åt i medicinska skäl, som jag fått utskrivet… Det är liksom ingen skillnad på mig och någon som skjuter heroin. För det är fortfarande en beroendesjukdom. Så ja, det är jobbigt och svårt att komma ur.

Även om jag inte är ett dugg sugen så är det hela min personlighet. Att jag har en beroende-personlighet som jag måste passa mig för i framtiden för jag kan hamna i skiten väldigt fort igen. Och det är det som är svårt att jobba med, när man inte vet vad som väntar i livet… Många tror att det slutar när man slutar äta eller ta nått men det stannar inte där. Och det kommer vara en kamp. Ah nej, nu blir det film och kakor.

Såhär har det sett ut ofta här. Stallet…och sen lite fiske när man kommer tillbaks 😉

IMG_8755

6 svar till “Måndag 9 November 2015

  1. Lotte skriver:

    Haha jag läste nedanför och NEJ jag tror aldrig man blir riktigt redo för barn, MEN det mesta löser sig helt naturligt när man väl blir gravid. Det är ju näst intill omöjligt att säga precis när barn passar in i livet….
    http://blogg.alltforforaldrar.se/lotte

  2. Diana skriver:

    Vad glad jag är att du är på så god väg att verkligen må bra, att vara stark och allt. Du är verkligen en sån kämpe, en sån otroligt stark människa som orkar hålla på fram och tillbaka med allt det här, orkar blotta dig och ta allt. Du är speciell, unik och verkligen något stort.

    Lycka till med allt.
    // http://lamadre.se

  3. Sara - Viktresan skriver:

    Så mysigt med fiske! Jag brukade träna hästar när jag var yngre, saknar hästryggen!

    Att gå från 57 kg upp till 117kg och sedan ner till 59kg för att nu ligga på 107 kg har inte varit någon rolig eller lätt resa. 2016 kommer bli hälsans år för mig och jag behöver verkligen motivation och tips. Om du vet om någon ”hälsoblogg” du tycker väldigt mycket om eller har några egna tips när det gäller hälsan ta en titt hos mig och tipsa!
    http://hajnal.se

  4. Lisa skriver:

    Ett missbruk innebär ju att man inte tar det bara pga medicinska skäl. Precis som du sa i Efter tio att du tog dem i mycket högre dos än ordinerat och inte bara pga smärta, manipulerade läkare att skriva ut mer tabletter till dig fast de inte ville och du sa att du absolut inte kunde skylla på läkarna, köpte själv tabletter på nätet samt tog många tabletter för att göra något överhuvudtaget.

    Så skriver du ju inte alls nu, då du nu skyllt ditt missbruk på läkarna, mest skrivit om att du är på hemmet pga jobbmissbruk osv. Du blev ju nyss medvetslös och då är man nära döden, men du tar inga tabletter nu? Du vill ju hjälpa andra och skriver att du är helt ärlig här pga det, men det blir ju svårt när du själv förnekar dina problem.

  5. Linnéa - 19, toppbloggare, hjärnskadad, matte till nio, inrednings- och skönhetstokig skriver:

    Så mysig bild!

  6. Jenny skriver:

    Hej Tyra!
    Det skulle vara intressant att höra vad behöver ändra i den vardag du lämnade bakom dig innan behandlingen nu när du landar i vardagen igen. Eller hur ska jag förklara det. Typ att man kan väl inte gå tillbaka till det samma gamla, t.ex. jobb beroendet? Vad är de konkreta sakerna du ska ändra på i ditt liv för att inte börja i ruta ett igen? Hur enkelt är det egentligen att ta det lugnare med Star rider
    framöver eller andra stressande saker?
    Kram, xo

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Translate »