Frågestund

Dagens fråga – jättesvår att få ner på tygeln

”Har du tips för hur man ska göra med en häst som är jättesvår att få ner på tygeln?”

Detta är en fråga från frågestunden. Jag vet att det är ett uttryck men en del i problemet kan jag känna är just det där ”få ner på tygeln”. Ett jätteproblem bland ryttare är just denna fokus på att få ner huvudet- jag menar skit i huvudet! Det du vill är att få hästen lösgjord och i form. Huvudets position är en liten del av detta, som kommer naturligt när man har de andra delarna på plats. Men en häst kan vara framme till bettet och uppe över sina bakben även med huvudet höjt eller i en rund och låg form.

Laban är expert på att dra ihop hela huvudet och halsen, han är byggt och upptränad så så där har jag samma problem fast tvärtom. Lalle däremot, han går gärna med huvudet rakt upp, och på tävling struntar jag faktiskt i det. Han är där för att prestera på hoppbanan, och det går knappt att få Lalle avslappnad där (herregud det står ju hinder överallt och ni vet hur Lalle är som påtänd Ekorre, man kan inte göra nått haha)- så det gäller att fokusera på rätt saker. Och på tävling så är det inte att ha en glassig häst som träder fram på tygeln överallt. Där gäller det att hästen är framme för skänkeln och att den presterar och hoppar hinder.

Vad händer när hästen går på tyglen? Den går i balans, den accepterar (och förstår!) hjälperna, den väntar på ryttaren, arbetar över bakbenen, bär upp sig med magmusklerna, aktiverar överlinjen och ger en fin ”brygga” mellan bakbenen, över ryggen och till bettet. Det är med den positiva bjudningen till handen från ett bra påskjut som hästens huvud kommer i den position som läsaren troligtvis menar med ”ner på tyglen”.

För att förklara så är det så när jag te x rider Corvara. Hon är en unghäst och är inte utbildad. I början av passet förstår hon inte så mycket och då fokuserar jag BARA på bjudning (att hon går framåt positivt) och att hon ska vara i balans. Jag jobbar med sätet, rider fram med sätet, jag har jämna tyglar och jobbar från med hela kroppen. Tillslut när hon är avspänd går hon på tygeln helt själv. Så det är det allt handlar om- få hästen i rätt balans och vara avslappnad. Inga hårda tygeltag för att dra ner huvudet- det är förbjudet! Visst att man kan ”pilla” lite med fingrarna, men gör det inte svårt för hästen. Det kommer av sig själv. Var inte heller rädd för att ha jämt stöd till bettet, många rider omkring och fjuttar med tygeln, alltså knappt håller i tyglarna. Då blir det ju svårt för hästarna att ta bettet om de inte ens känner att du håller i tygeln… Tänk ett stöd (hålla lite hårdare eller hur man ska förklara) på yttertyglen och leda inåt med innertygeln- så fort hästen söker sig neråt- beröm och lätta på handen. Den är smaet och lär sig när den gör rätt!

Så vad ska man då göra om hästen har svårt för detta? Åter igen – grundutbildning och markarbete. Nöta, nöta, nöta. Men, gör man inte rätt och har kvalitet på varje stund som man nöter så kommer man förstöra och bryta ner istället för att förbättra och bygga upp. Att ta hjälp av en duktig tränare är ett måste. Och tyvärr finns det många tränare som inte är så duktiga på hästutbildning. Om du inte får hjälp att hitta en avslappnad häst som går i balans som första punkt på träningarna så får du inte rätt hjälp. Att börja böja och bända, gå på med spö och dra ner huvudet med allt man har – det är FEL och du har inte hittat rätt tränare.

Det finns så många saker som kan vara anledningen till att hästen inte går i form. Men jag kan ge lite generella tips:

♠ Gå till dig själv först. Sitter du i balans? Har du en följsam sits, en skänkel som inte kniper men är kvick att korrigera framåt när det behövs samt en hand som är stilla, följsam och med en fin kontakt till bettet?

♠ Är din häst frisk? Den kan ha gått fel i så många år att det fått muskelspänningar i nacke, bog, rygg eller liknande. Tänk dig själv att ha nackspärr och försöka vara mjuk… Den kan ha ont i någon led och därför spänna sig. Exempelvis är det svårt för en häst med knäledsinflammation bak att bära sig och hästar med låga frambenshältor spänner ofta upp sig och blir spända i framdelen.

♠ När dessa delar är kollade så börjar jobbet med att få din häst lösgjord. Det handlar om att den ska gå fram för skänkeln, att den ska flytta sig undan skänkeln, du ska hitta bjudning och tillit där hästen söker sig fram till bettet. Värm till en början upp utan att hålla på och försöka dra ner hästen på tygeln. Låt den skritta länge på lång tygel, trava i ett lugnt balanserat tempo på lös tygel och galopperas i lätt sits med ett väldigt lätt fint stöd till tygeln som inte ber om något alls.

Sätt dig sedan och skrittjobba. Gör övergångar – skritt, halt, skritt tills du kan göra halten med sätet och hästen går fram för ett lätt tryck med skänkeln. Flytta undan hästen med bara skänkeln. Gör volter med lätt ställning. Håll hela tiden en avspänd och exakt kontakt till bettet så att hästen förstår att det är ok att slappna av och börjar erbjuda dig ett avspänt stöd.

Rid på båda tyglarna, sitt inte som så många och dra i innertygeln! Ha ett stöd på yttertygeln och led lätt inåt med innertygeln i svängar och i volter. Och när du behöver korrigera framåt- lätta helt i handen. När den lyssnar- lätta också i tygeln men behåll stödet. Du kanske får sitta och rida med fullt fokus i timtals – i skritt på raka spår och lätt böjda spår. När det funkar, börja trava i en balanserad trav och gör samma sak där. Det är inte lönt att börja göra massa ”tricks” och övningar förrän du har en avspänd häst. Det kan låta skittråkigt. Men det finns inga genvägar om du vill ha en häst som är riktigt fin att rida. Och tycker du skrittjobbet är tråkigt, då har du inte lärt dig att känna hästen än. För när du känner varje nyans och kommunicerar med hästen i viskningar istället för att skrika, då händer det jättemånga spännande saker redan i skrittjobbet.

 Hoppas ni förstår? Det här är en oerhörd viktig grund som jag kommer att tala med om på nästa video för H&M We Love Horses.  Kram

_DSC6144_web

35 svar till “Dagens fråga – jättesvår att få ner på tygeln

  1. Madeleine skriver:

    Ser altfor mange ryttere som strever voldsomt for å få hesten”på tøylen”, mens hele resten av hesten er spent og slapper overhode ikke av…

    Super godt innlegg, om en veldig viktig sak 🙂 Godt skrevet, og velformulert!!

    Hilsen Madeleine

  2. lina skriver:

    Amen to that Tyra! 🙂

  3. Louise skriver:

    Bra skrivet Tyra, du har så rätt 🙂 Håller med till hundra procent.
    Grejen är bara att det är det svaret som alla ger som kan rida. Som vet hur det ska kännas. om man inte vet det så är det jättesvårt att veta hur man ska göra. Simpelt sagt är det ju bara att ”ha kontakt med munnen och driva på”.

  4. Jessica skriver:

    En eloge till dig! Väl formulerat och noggrant uttryckt. Det märks att du har lagt ner tid på inlägget. Sådant här är kul att läsa! 🙂

  5. Dixi Wonderland skriver:

    Påtänd ekorre var fan något av de roligaste jag hört haha!

  6. j skriver:

    Bra inflikat att hästen inte bara ska acceptera utan även förstå hjälperna!

  7. Jessica skriver:

    Bra skrivet!

  8. Så bra skrivet!
    Kan bara hålla med. =)

  9. Alex skriver:

    Du AGER!!!

  10. Maria skriver:

    Bra skrivet!! Själv är jag medryttare på en travare som tyvärr har för svaga muskler för att orka gå i form helt. Jag jobbar enbart med tempoväxlingar i skritt och trav, och även om han inte ”böjer fint på nacken” så känner jag till slut att han jobbar fint igenom hela kroppen. Sedan om han vill gå med huvudet högt så får han gärna göra det för min del, så länge han är lyhörd framåt och bakåt. Tyvärr hänger alldeles för många upp sig på att hästen ska böja på nacken och är man för ivrig så blir det en dragkamp och man tappar allt vad harmoni heter.

  11. Jannicke skriver:

    100% säker på att detta kommer från din nya ”assistent”. Mycket välformulerat och låter inte alls som du. Jag har sett dig rida dressyr och den här förklaringen stämmer inte överens med din ridning. Sen var det väll bara ett par veckor sen du skrev om den där martingalen från PS som skulle hjälpa dig att få ner huvudet på Lalle? Samma med gramanen på Corvara.

    Jag tycker att det här var ett bra inlägg och ”du” skrev ett annat bra tipsinlägg här om veckan men förutom vissa kommentarer här som är du (alltså låter som du brukar göra i dina inlägg) så är jag110% på att resten är Malins ord. Inget fel med det men det känns ju som att du borde skriva vem det kommer ifrån.

    Jag har nämligen väldigt svårt att tro att du HELT plötsligt lärde dig massor och ändrade skrivsätt totalt på bara ett par veckor, ungefär samtidigt som du fick en ny assistent 😉

    1. Tyra skriver:

      Jannicke- Jaha och var såg du mig rida dressyr då? Jag rider ju väldigt sällan dressyr så det vore intressant. Jag kan faktiskt skriva, men i en blogg så skriver jag mestadels som jag pratar för det ska kännas ”jag”. Sen kan jag skriva mer professionellt också om det behövs, så det så 😉 Tänk på att jag jobbat på VeckoRevyn där jag skrev hela dagarna. En martingal är ju till för att hästen inte ska slå upp huvudet, sen om jag formulerat det på ett sätt som fick dig att tro att jag använde martingalen för att få ner Lalles huvud…ja det får stå för din uppfattning. Jag vet varför man använder martingal och jag har förklarat tydligt och väl varför jag börjar använda graman på Corvara ibland.

  12. Tess skriver:

    Så bra skrivet! Hade så gärna velat träna för dig, hade varit en dröm! En i mitt stall där jag står rider raka motsatsen till det du skriver om, och tycker att det är fel! Alla borde rida och vara en sånn djurvän som dig! Kram<3

  13. Amen!
    Superbra skrivet, och bra att lyfta den här frågeställningen då det säkert finns en del unga och/eller gröna hästtjejer här som skulle tjäna mycket på att lära sig rätt från början!

    Synd att det här inlägget inte fanns på den tiden jag började undra hur man ”fick ner hästen på tygeln”. Då fanns det bara två saker att göra. Antingen lyssnade man på de äldre ridskoleryttarna som mest satt och sågade (tyvärr), eller så frågade man en instruktör och fick ett svar i stil med ”lösgör ryggen och rid fram till handen” av vilket man fattade nada…

    För mig släppte det efter ett antal privatlektioner. Men att rida en häst i form är lite som att lära sig cykla. Först verkar det helt omöjligt, men så en dag så bara sitter det liksom i ryggmärgen.

  14. Maria skriver:

    Håller faktiskt med som någon skrev att det inte låter som du genom hela inlägget 😛 Dock mycket bra skrivet! 🙂 Men tyvärr är det typ omöjligt att hjälpa någon som har svårt att få sin häst ordentligt på tygeln genom text. Precis som du skriver är det bara en tränare som kan hjälpa till där! 🙂

  15. Julia skriver:

    Men Jannicke – vad tycker du att du fick fram av den här kommentaren? Sitter du gott tillbakalutad och känner dig nöjd nu? Typ ”där fick hon allt”? Så otroligt tråkigt och negativt. Skaffa dig ett liv, ligg lite, ät choklad eller vad som helst men sluta sprid negativ stämning över något så trivialt som ett blogginlägg.

    Till Tyra – känner precis som du. Rider på ridskola, på 45 min skall man försöka få fart på en (oftast) relativt oengagerad och trött kuse. Övningarna kanske inte alls är anpassade för det man vill göra för att få igång hästen och då känns det som att många nöjer sig med att ”såga” lite i mungipan så ser det åtminstone bra ut för det otränade ögat… Vad inte många ser är att den där dragkampen sällan gör mer än att man får en otrolig träningsvärk dagen efter.

  16. Hanna skriver:

    Håller med Jannicke, eller så rider du inte alls som du skriver och de vore ju bra dumt 😉

  17. jenny skriver:

    finns ett fint talesätt som säger att en häst går aldrig ner på tygeln, den jobbar på tygeln 🙂 i like it alot!

  18. Linnea skriver:

    Tack, tack, tack för att du svarade på min fråga så här utförligt. Bra skrivet och ska självklart prova det på nästa träning! Tack igen!
    Kram <3

  19. Sofia skriver:

    ”Jannicke”, ingen av oss kan vara 110% säker på om Tyra skriver sina inlägg själv. Inte bara för att det är omöjligt att vara mer än 100% säker på något, utan även för att det ju är mycket möjligt att publicera något i någon annans namn på internet och komma undan med det (kommentarsfältet här är ju ett fint exempel på det).

    Däremot är det ju ytterst tveksamt att Malin, som verkar vara en kunnig tjej med integritet, skulle gå med på att vara någon sorts spökskrivare och låta Tyra ta all cred.

    Men visst, så skulle det kunna vara. Men so what? Tyra skriver ju själv att det är ”en fråga från frågestunden”, och hon utger sig ju inte för att vara någon sorts hästguru som delar med sig av sina djupa kunskaper.

    Jag kan liksom inte se felet i att ge tips och råd till folk som frågar, speciellt inte när Tyra till skillnad från till exempel du själv inte försöker framställa sig som Mrs Know It All.

    Tack och hej för mig!

  20. Rebecka skriver:

    Äh jannicke ta en pepparkaka!!

  21. Jannicke skriver:

    Fast nu skrev jag ju en till kommentar som du valde att inte publicera där jag förklarade VARFÖR det störde mig. Det handlar om att du tar kredd i bloggen för andras jobb, som när du skrev om Darios alla framsteg, men nämnde inte Louises jobb med ett ord i samma inlägg, som ett exempel, samt i andra fall skyller på andra, typ Lalle/Joe KAN inte gå i korrekt form för att andra (westergren) har tränat dom fel osv. Det är tråkigt att läsa och det skulle ge dig en mycket mer ödmjuk och proffesionell framtoning som på många sätt skulle ta bort många av de ”elaka kommentarena”.

    Och det handlar inte så mycket om att kunna skriva utan att kunna häst. Inlägget använder termer och förklaringar som helt enkelt låter för avancerat för att vara du. Jag skrev en kommentar till så du kan ju publicera den med för den var inte direkt elak.

    Dressyr/ markarbete = olika namn för ungefär samma sak. Du fattar vad jag menar.

  22. A skriver:

    Jag tycker det här inlägget är jättebra och för min del känns det bara ännu mer seriöst ifall Malin har varit med och spånat fram det. Hon verkar vara en perfect match för Tyra och bloggen har fått ett uppsving med de här nya inläggen. Gör den som minns rollkul-anklagelserna som denna stora djurvän fått slängda på sik köns det även skönt att ni får bevisat vad hon står för ang hästens form.

  23. A skriver:

    Shit stavningen, sorry*

  24. Natalie skriver:

    Fast, det är ju på innertyglen hästen ska jobba. När den är avslappnad ska den gå långt ner med huvudet och suga tag i bettet och lägga sin tyngd och stöd på innertyglen. Då sätter de under bakbenen och håller upp magen vilket gör att hästen även tränar överlinjen rätt. Man ska knappt ha något stöd på yttertygen alls förutom lite hjälp när man ska samla ihop, vilket man mestadels gör med sätet.

    Varit i många professionella stall världen över och 9/10 rider enbart med innertyglen för att låta hästarna stretcha ut sig och då även komma i en avslappnad och trygg form. Eller som ”på tygeln”, fast på ett harmoniskt och bra sätt.

  25. Emelie skriver:

    Avundsjuka, suck… Vad är meningen med att läsa någons blogg när man ändå bara klankar ner på någon? Läs det, ogilla det om du vill, men man behöver inte ”hoppa på” någon med spydiga kommentarer och klanka ned på denne för att man inte gillar inlägget.
    Som Tyra själv säger, man skriver ju på det sättet som känns mest som sitt egna, men när hon vill svara så utförligt och bra som möjligt så Finns det ju faktiskt andra sätt att förklara på än sitt ”egna vanliga uttryck”.
    Äsch, har så mycket andra argument att ta upp här, men tror du förstår poängen ändå..

    Tyra – väldigt bra skrivet! Håller med helt, sen så är ju alla hästar väldigt olika, men det du berätta om är ju den vanliga grunden för att få en bra form och styrka på sin häst. 5 av 5 toasters!

  26. Jättebra svarat och förklarat! 🙂 Jag får panik på alla ryttare som sågar ned hästen ”på tygeln”. Det värsta är att det är så oerhört vanligt att tro att ”det är så det ska vara”, jag vet till och med FLERA ridskolor som LÄR UT att man ska såga ned hästen ”på tygeln”… Och när jag är ute och tävlar dressyr ser jag flera ryttare som rider med det tänket, med en alldeles för hård hand och släpper de handen så tappar hästen formen. Det betyder att hästen INTE gick i någon korrekt form utan endast ”hölls fast” utav ryttarens hand. Jag önskar verkligen att fler kunde lära sig att känna efter hur hästen rör sig i kroppen istället för att stirra ihjäl sig på hur hästen håller huvudet. Och att fler skulle inse att man INTE ska vara trött i ARMARNA efter att ha ridit. Vad sjutton, rid med KROPPEN istället – rygg, mage och ben! Inte med armarna!?

  27. Erika skriver:

    Natalie, jag förstår inte riktigt hur du menar? Rider jag på rakt spår ska jag ha lika stöd i båda tyglarna, rider jag på volt/ i ett hörn vill jag ha mest stöd på yttertygeln. Det du beskriver låter helt tvärtemot vad jag lärt mig…
    Ett tips taget från Bo Tibblin som jag märkt funkar bra på lite svårare hästar, är att ; ta så pass mkt i tyglarna som det stöd du vill ha- och lite till. Driv driv så får hästen ”lösa det bäst själv” att hitta en bekväm position med huvudet. De brukar behöva mycket drivning till en början men då den söker sig neråt måste man vara blixtsnabb med eftergift! Inte så mkt dock så man tappar all kontakt utan så det blir bekvämt för hästen i den formen. Men glöm inte att fortsätta driva ändå 😉 Det har funkat för mig i flera år med olika hästar, och jag kä’nner att de får ärligast form såhär. Känner man att de börjar knäppa av och gå bakom lod så mjukna ännu mer och driv ännu mer.
    Funkar mkt bättre än att plocka o leda tkr jag 🙂 Fast en del funkar ju lätt på det också såklart!

  28. Ellen skriver:

    Rider en travare, han väljer lägre form då dom oftast kör i låg form på träning. Jag behöver bara peta med spöt på rumpan så kommer bakbenen med. Jag varken sågar eller drar ner med inspänningstyglar för att han ska gå där även om han inte har balans.

    Läs nu att jag inte menar att inspänningstyglar är fel så länge de används på rätt sätt.

    Dessutom kan man märka tydligt om hästen blivit sågad ner på tygeln i bettet genom att sätta på ett hackamore (om hästen funkar på det) för då finns det inget att såga med, vilket betyder att du måste rida mer med din kropp!

    Det har jag iaf lärt mig på en häst som alla säger är så fin och går i form osv, slängde på hacket som jag rider honom på och märker att hästen inte alls går så lågt och fint som på bettet, vilket jag känner också då han har svårt för det även om jag hjälper till att balansera upp honom. Det är ganska tydligt att någon sitter och sågar ner hästen på tygeln, som Jessika (Fillös) skrev rid med kroppen för tusan, vad har du armarna till? Jo, att ge stöd när hästen söker sig neråt. Men inte något hålla hårt eller så utan sträckt tygel bara.

  29. Hulda skriver:

    Jannicke- att få ner hästens huvud är ju inte samma sak som att få hästen på tygel (vilket du själv verkar tro att du vet). Det kan ju finnas ett annat syfte i att få ner hästens huvud än att få den på tygel och då kan ju en hjälptygel, typ martingal vara till hjälp!

  30. Petrak skriver:

    Jannicke verkar va en av Tyras närmaste, eftersom hon kan henne utan och innan eller…?! Snacka om att ha lite väl höga tankar om sitt eget människokännande…

    Bra skrivet Tyra, både i språk och innehåll. 😉

  31. Anna skriver:

    Natalie – say what? Jobba på innertygeln? Hade du skrivit yttertygeln hade det varit något mer begripligt.

  32. Fanny skriver:

    Bra inlägg!
    Välskrivet och lärorikt.

  33. malin skriver:

    Åh, jag måste bara säga att jag tycker att du är en så duktig ryttare! En sak jag älskar med din blogg är att den förmedlar budskapet att om man kämpar på även om det känns tufft ibland så kommer man få resultat, vilket är väldigt inspirerande, så tack för det Tyra!

  34. Linda skriver:

    Varför rider du nästan aldrig dressyr? Låter inge bra..

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Translate »