Från min andra blogg…
Såna här saker kan förekomma på Darios.se. Lägg till min andra blogg om ni även vill följa mig där <3
“Det kan vara just därför som det går väldigt fort framåt för mig. FÖr att jag verkligen bara gör det för min egna skull. Jag kan jämför mitt tänk med följande:
Tänk att det är en massa grodor som ska bestiga ett berg. Ingen tror att nån ska klara det. De börjar springa uppför berget, och runtomkring står det massor av grodor som skriker ”Ni kommer aldrig klara det”. De skriker och skriker hela tiden. En efter en hoppar av detta lopp. De tryck ner av publiken och ger upp. Men det är en liiiten groda som fortsätter. Och tillslut går han i mål. När han får en fråga ”Hur klarade du detta?” så svarar han inte… Det visar sig att den här lilla grodan är döv.
Kanske värt att tänka lite på? Jag vägrar lyssna på alla som skriver”du klarar aldrig av detta” eller som vill att jag ska misslyckas. När man är ny i detta tuffa klimat och utsätts för en massa kommentarer och elaka lögner så förstår jag att man blir knäckt. Men jag är väldigt hårdhudad, jag har jobbat med detta i 6-7 år. Jag bestämde mig, när jag startade denna blogg- att jag aldrig någonsin kommer ta åt mig eller lyssna på elaka/bittra eller avundsjuka människor. Varför? För att detta är min HOBBY. Hästarna räddade mitt liv från att, helt ärligt talat, dö. Jag var så nere på botten och var så utbränd, att jag inte ville leva mer. Dario räddade mig, allt med hästar får mig att må bra. Och den dagen jag inte mår bra så kommer jag stänga ner den här bloggen. Och varför jag ville berätta den där lilla historien är för att den där lilla grodan är jag. Jag tror på mig själv- tillsammans med mina hästar.”
Jag gav mig in i rena helvetet när jag startade en hästblogg, haha. Men det var det underbaraste helvetet också. Jag har lärt känna SÅ många underbara människor och ryttare och jag är verkligen stolt över hur duktiga vi är på ridning i Sverige. Jag har aldrig trott att jag är bättre än någon, jag tror inte att jag är världsbäst, och jag är kanske mycket mer ödmjuk IRL än vad jag verkar i den här bloggen. Kanska för att jag själv blir provocerad av alla som ska kommentera hur jag kan göra saker och ting bättre- gärna på ett okonstruktivt sätt. Det är jävligt svårt att vara ödmjuk i ett hårt klimat.
Den här bloggen har på ett sätt förbättrat mitt liv, men även förstört bra saker i mitt liv. Det finns människor (dessa haters) som vill förstöra för mig och skvallra om mig för att tjäna pengar på att skvallra om saker där mitt namn skulle vara inblandat i. Ett varumärke är väldigt viktigt i hästvärlden, och jag vet hur mycket människor kämpar för att nå toppen. För toppen i Sverige är väldigt liten, marginalerna är små. För många är det viktigare än allt.
Det här inlägget blir kanske det luddigaste jag har skrivit, men också bland det ärligaste. Jag sitter i min ensamhet och tänker på allt som hänt det senaste halvåret. Dels allt jag gjort i jobb-väg, men framförallt allt som hänt i hästväg. För 6 månader sen hade jag inte Joe, inte Lalle, jag bodde inte på en hästgård, jag hade inte planerat att göra en ryttarkollektion..hade jag ens denna blogg? Jag tävlade 1 meter och var otroligt ringrostig… Jag visste inte ett enda namn på någon som red, typ Rolf Göran Bengtsson…Jag träffade en kille som jag började tycka om via hästarna/hästvärlden…. Dock så visade det sig ganska snabbt hur hårdhudad hästvärlden är och vad man väldigt lätt kan förlora också. Jag vet inte hur det blir i framtiden eller vad som händer, jag vet bara att det gör jävligt ont av att på grund av omständigheter inte få vara med den man vill vara med just nu :/
Det sjuka i allt det här är att jag egentligen inte vet inte vad jag vill, vad som kommer hända eller vad jag vill ska hända. Om någon spå-dam läser detta får du gärna berätta, haha Solsidan 
Kan förmodligen vara den första och SISTA gången jag skriver ett sånt här känslosamt inlägg med en massa privata tankar (darios.se)… Men vad har man inte en blogg till, va?
/Tyra”
Okej en sista grej..hittade den här filmen som gjorde för typ 1,5 vecka sen. Där är SÅ FIN! Så många känslor i den filmen… i början när jag går banan..panik, skräck, förvirring “vad faan gör jag här”, sen några klipp på fina hästar och fina hopp, sen kärlek med min systerdotter och lycka i slutet. Gud vad lycklig jag var på slutet där. Åh ser ni….? Puss
Om ni inte kan se filmen i inlägget för att ni kollar via iphone eller iPad- kolla i högerspalten på bloggen så ligger filmer där som ni kan öppna via mob:/
24 Responses to “Från min andra blogg…”
Leave a Reply
du är så duktig Tyra!
Hej Tyra,
jag läser ofta din blogg och ser upp till dig. Jag undrar om du skulle kunna skriva lite om vänskap. Jag har själv lite problem med detta . har vänner men inte så många nära. anser du att man ska ha många nära vänner eller få? hur ser du på vänskap och vilka slagsvänner vill du själv ha? Har du också upplevt att vänskap plötsligt förändras och att man växer ifrån varandra? har du några tips på hur man kan träffa nyavänner? hoppas du villsvara
fick rysningar i varenda del av kroppen när jag läste detta ovan. att du vågar sticka ut i bloggvärlden aka plastvärlden är så otroligt bra. även om hästar är någonting jag absolut inte är ett fan av så träffar ditt inlägg precis där det ska. jag känner igen mig. att folk säger: du kommer inte klara det.
du är så otroligt bra.
Å så fin Tyra!
http://stiinaengluund.blogg.se/
Frågestund, gå gärna in och fråga nått
Du är verkligen min största inspirationskälla. Och, jag menar det. På riktigt, Tyra. Det är en annan sak du har lyckats med här i livet som du glömde att ta med i inlägget, du har lyckats inspirera människor. KRAM!
Vem som helst kan lyckas, bara förutsättningarna finns där. Men hur mycket en groda än vill, så kan han inte odla vingar.
Varför kan ni inte vara med varann? Skit i alla elaka typer och njut av varandra.
Helt fantastiskt att du hittat något som gör dig så lycklig, man blir glad av att se andra mår bra
Hoppas jag kan hitta något jag brinner för i framtiden så som du brinner för dina hästar och ditt jobb.
Vilken fin film!
kjenner meg igjen i blikket ditt på førsten der,
<3
på riktigt världens finaste leende, Tyra.
Du är så grym Tyra! Låt aldrig haters trycka ner dig! Du är så bra på alla sätt! Stark, inspirerande, modig och inte minst lika vacker som du är smart!
Var stolt över dig själv, för det borde du vara. Fortsätt följa dina drömmar och jag lovar att du kommer bli superlycklig i framtiden!
Kram!!
Jättebra skrivet! Har själv haft hästar i många år och vet hur mycket snack det blir i ett LITET stall, det går inte riktigt att föreställa dramat som blir när man ska dela sitt hästliv med över 100 000 andra människor… Imponerande att du står ut, du är en sann förebild!
STOR kram till dig Tyra!
=) Jättebra !!!!
Tyra jag tycker att du är så himla naturligt vacker och jag älskar din personlighet du är en av mina största förebilder, många kyssar till dig babe!!
Riktigt härlig video måste jag säga
Har ni gjort slut hjärtat?;(
Hoppas du mår bra iallafall och jättefint inlägg vännen<3
Hej tyra!
Nu hoppas jag verkligen att du läser denna kommentar.
Jag brukar inte skriva men var inne på en Maine coon uppfödarsida och dom har kattungar.
Gå in på tigerhuset.se det är deras hemsida.
Hoppas verkligen du läser detta nu då jag vill hjälpa dig i jakten på katt.
Hej finaste Tyra =) Nu har jag beställt din bok och längtar tills den kommer. Du är en riktigt inspirationskälla tycker jag, när helst jag kikar in på din blogg blir jag på gott humör.
Stor kram <3
Du är bäst! Jätte fin video! kram
Du förtjänar verkligen att få det du vill här i världen! Det är så sjukt att det är så många dumma folk som försöker trycka ner andra. Tycker man inte om läsa din blogg, så slutar man ju att läsa!? En av mina gamla lärare gjorde en bra sak veckorna innan vi skulle sluta, han gav oss, tror det var 5, olika kategorier, vars vi skulle placera varandra, sedan fick hälften av klassen dra ett namn på en klasskamrat, vi parades alltså ihop två och två. Sedan skulle vi svara på några frågor, både intima och ytliga, och ta ett foto på hur vi föreställde oss våran klasskompis. Jag kan bara säga att det var det bästa vi någonsin gjort, man fick lära känna helt nya personer, dom som gömde sig bakom våra egna förutfattade meningar. Alla fick nya vänner den dagen och en större förståelse för att man inte ska döma folk från utsidan.
Jag har följt din blogg varje dag nu i ett par år. Älskar hur du är en förebild för många tjejer, gamla som unga. Du är en inspirationskälla! Glöm aldrig det!
Man får lixom bara bita ihop och gå vidare, för du verkar vara en fin person som förtjänar lycka, så kämpa på och se lyckan istället
Detta inlägg var precis det jag behövde för att orka denna dag, och kämpa vidare.
Jag förstår precis din situation, för jag befinner mig i en liknande. Det är så jobbigt att se och höra dessa personer trycka ner en, försöka få en att ge upp sitt mål och sin dröm.
Sedan finns det de som du, som kämpar vidare ändå, och klarar av att nå sitt mål och sin dröm. Det är sådana som du som får oss andra att hoppas att vi också kan klara oss hela vägen in i mål.
Tack för inlägget, nu ska jag kämpa vidare, och varje gång det går emot mig ska jag tänka på historien med grodorna.
Tack Tyra.