Allmänt

Dagens fråga- Jag och Dario räddade varandras liv

Hej jag håller på att svara på era frågor. Men jag tänkte börja med att skriva lite om Darios bakgund, hur jag hittade honom och vad som hände, och detta inlägg blir långt med mycket text. Men jag var tvungen att få med allt… Här kommer vår dröm-saga:

Fråga: Kan du inte berätta lite om Dario. Jag vet inte om du redan har gjort det men en lite närmare presentation av honom. Hur gammal är han, hur kommer det sej att du hittade honom, varför säljs han. Han är en riktig heting, riktigt vacker häst, grattis igen (jag har redan sagt grattis en gång men det tåls att upprepas) ja men, snacka om honom, hur är hans personlighet ovs :D Jag brukade rida även om jag inte är direkt häst intresserand, jag tycker bara att dom är så otroligt vackra djur och jag brukade vara rädd för dom så jag började rida för att bli av med min rädsla, den du xP

Svar: Tack snälla för din kommentar 😀 Ska försöka svara på allt här nu. Hanna, som äger Östermalms ridskola köper ibland in fina hästar för att sedan sälja dom. Hon har jobbat mycket utomlands med elit-ryttare, och var alltid på jakt efter fina hästar, om de dök upp. När hon kom hem så ringde någon hon kände från Belgien och sa att de hade en fin hopphäst med grym stam, men att de slutade satsa på honom (Dario) för att han växte och blev så stor. Han hade vunnit massor av Best in Show osv i Belgien, men de slutade satsa på honom för att han växte så mkt. Jag vet inte- men jag kan tänka mig, att de slutade satsa för att dom märkte att han inte kunde bli en världscup-häst. Där satsar dom stort, och om dom ser att en häst inte har allt så lägger dom hästen åt sidan, typ. Det är vad JAG tror. Jag menar, hela Darios stam är hästar som varit med i världscupen och som är klassade som världens finaste hopphästar och jag tror de hade riktigt höga förväntningar på Dario, och se blev han jättstor.

Iallfall så nappade Hanna på detta, och köpte Dario, och till Sverige kom en stoooor smal häst 🙁 Sedan reds han till och blev jättefin, det fanns många som ville köpa Dario men jag vet inte riktigt varför det inte blev av. Jag vet dock bara att han varit till salu senaste tiden OM Hanna nu hittade någon som kunde rida Dario och som passade med honom.

Efter allt så fick Dario gå på ridskolan så länge eftersom Hanna ägde den. Han funkade på ridskolan, (inte många hästar som kanske passar till ridskola) och så blev han liksom kvar där. JAG kom i kontakt med Dario då vi skulle ha en stor fin vit häst till en plåtning. Jag googlade och hittade Dario, och jag ringde Hanna och vi bestämde att vi skulle låna Dario till plåtningen. Hon berättade att folk ringt förut om samma sak och Dario har synts på en del plåtningar, just för att han är så stor och fin 😀 Dock så fick vi boka av plåtningen för att det regnade ute den dagen.

Efter det så försökte vi få till en dag, men det blev aldrig av. Jag blev typ utbränd och mitt liv gick åt helvete. Bestämde mig för att börja rida igen och då hade jag ändå en kontakt- Hanna och Dario. Bestämde att jag skulle testa att rida honom en gång (detta var 2 månader sedan). Red ut med honom. Kände bara ”nej det här är ingen häst jag vill rida fy fan” typ, eftersom han var så stor, seg och lite bitter. Jag som var van med en pigg D-ponnys som kunde svänga över hindret och trippade på uteritterna för att han var så pigg, haha.. Efter uteritten med Dario så ville jag ändå ge det några chanser till, och efter 2 ggr så bokade jag in mig på en hoppträning med Dario- och det var här jag bestämde mig för att jag ville ha honom! Jag ville äga honom och satsa på detta! Han blev en helt annan häst, han blommade upp på hoppningen!

I efterhand förstår jag att han var bitter. Absolut inget ont om ridskolan nu, Östermlams ridskola och ridskolor i allmänhet är skitbra. Men Dario, som har skitstor potential, en jäkligt fin häst som har haft allas ögon på sig som unghäst…att gå från det- till att få gå som ridskolehäst- inte konstigt att han blev olycklig! Jag är ganska bestämd, och bestämde redan från dag 3 att jag ville köpa Dario. Jag blev medryttare, och i början skulle jag rida honom 4 ggr i veckan, sedan utökade jag det till 7 dagar i veckan. Jag ville känna hur det skulle vara att ha en häst varje dag, i och med mitt jobb.

Dario räddade mitt liv. Jag höll på att gå ner mig totalt där ett tag. Ni som läst min gamla blogg vet hur illa däran jag var. Tack vare Dario och stallmiljön så har jag kunnat sova igen, och blivit en lycklig människa. Jag räddade Darios liv. Han var olycklig och behövde en vän- någon som är där varje dag och tar hand om honom. Efter 2 månader får jag ofta kommentarer om hur glad Dario har blivit- att han har blommat upp och att vi passar så bra ihop. De kommentarerna gör mig så otroligt lycklig, för jag känner ett så starkt band mellan Dario och mig. Vi räddade varandra.

Det var sagan om hur Tyra och Dario mötte varandra, haha. Dario är bara 8 år för er som undrat- så vi har en lång karriär framför oss. Dario har tävlat 1,30, men han kan absolut mer- och mitt mål är att bli av med att vara höjdrädd så att vi kan komma upp i klasserna. Han har all potential- men det har inte jag. Inte just nu iallafall, jag är alldeles för höjdrädd. Jag har hoppat 1,30-1,40 med Dario, men det är med ett hinder framför så att jag vet att jag kommer rätt på hindret, haha. Måste träna avstånd och med rytm. När det är gjort så kommer vi vara farliga där ute på banan ;P

Jag & världens finaste häst. Tack så jättmycket för bilderna, Mirjam 😀

Typ här…här sket jag ner mig lite, men vi hoppade iallafall, ahhaha:

61 svar till “Dagens fråga- Jag och Dario räddade varandras liv

  1. Sofie skriver:

    Jag blir alldeles tårögd, så fint!

  2. Hästar har ju en tendens att vara sådär underbara, stöttande och livräddande 🙂 har själv erfarenhet av det så jag förstår precis hur du känner, jag känner samma för mitt sto.

  3. Sara skriver:

    Hej Tyra, grattis till hästköpet! Men jag har en fråga. Här är ett utdrag från Östermalms ridskolas hemsida: ”Ut- och Insläpp samt en timme om dagen i hage (el två timmar om du väljer att skaffa en ”hagkompis”)”. Står hästarna bara ute en timma om dagen där? Isåfall undrar jag om du ska ha kvar honom där eller flytta honom till ett stall där hästarna får vara ute mer? Jag förstår självklart att det kan va svårt att ha tillräckligt med mark till tillräckligt många hagar i stockholmsområdet, visst, men man måste ju tänka på hästens bästa och att bara vara ute en timma om dagen (det är så jag uppfattar det på deras hemsida iallafall) och sen stå resten av tiden i boxen och vänta på att någon ska ta hand om den, det känns VÄLDIGT elakt. Dessutom är jag 99% säker på att det dessutom är olagligt att hästen bara får vara ute 1 timma om dagen? Jag bara undrar vad du tänker om sånt här? Jag menar, en häst ska ju ändå få vara häst, och det kan den ju inte vara på riktigt samma sätt när den står på box hela tiden förutom en timme i hagen och några timmar när någon borstar % rider/longerar/arbetar på annat sätt.. Är nyfiken på din åsikt bara! /Sara

  4. Nina FL skriver:

    Hej Tyra! Jag ville bara tacka för att du är så ärlig, jag vet precis hur en häst kan rädda ens liv, hur det enda som lyfter upp en när allt bara går fel är att få komma in i stallet och höra ens älskade häst gnägga när hon(i mitt fall) ser en, att få burra in huvudet i pälsen och känna att allt ordnar sig. Det finns nästan inget bättre. Så jag förstår precis. 🙂 Jag tycker det ska bli skoj att följa era äventyr genom bloggen, så grattis till att du hittat din vackra prins och lycka till med allt! 🙂 Varma hälsningar från en annan ”hästbiten” /Nina

  5. Natalie B skriver:

    ÅÅå vad vackert skrivet!! Fick en liten gråt i halsen faktisk. Jag älskar verkligen det du har gjort med din blogg. Att det finns en TYRA blogg och en TYRA OCH DARIO blogg. Älskar tanken med det. Du har faktiskt den blogg jag tycker bäst om! Älskar din blogg! Går in på den flera gånger om dagen för att se om du skrivit något nytt!

    Och detta med att du har gjort en ny blogg, tycker jag är bra för jag älskar hästar och är i stallet ganska mycket. Har en sköt häst som är super mysig. Är väldigt rädd för att hoppa men börjar lite smått! Fotsätt så här! Och SLUTA aldrig blogga för då blir jag ledsen :(!
    KRAAAAAAAAAAAAAAM!!!

  6. EmmyL skriver:

    Fint skrivet Tyra! Jag red själv alltid som liten, höll på med hästar hela barndommen och hade egen häst osv. Men sen tog det slut av någon anledning. Vänner och killar blev viktigare. Men gud vad jag ångrar mig, jag saknar det så mycket! Du ger verkligen en annan hoppet att man kan börja igen! Jag är så rädd att jag skulle känna mig ringrostig osv. När jag gått ut min utbildning och har ett jobb ska jag dock ta tag i ridningen igen. Kanske börja med en termin på ridskola för att komma in i det igen. 🙂

  7. Emelie skriver:

    Vilken fin historia. Känns så kul att det blev ni! 🙂 Jätte lycka till Tyra! Kommer att följa er resa, helt klart. 😀

  8. Annika skriver:

    Är det Dario på itsmeyourdani.se headern?:D superfin!

  9. WEBPRESENT skriver:

    Vilken solskenshistoria! 🙂 Önskar er all lycka, kram!

  10. Lisa skriver:

    Fick en tår i ögat.. Ni är så fina ihop och jag är så glad att du mår bra. Hästar och djur är den bästa medicin som finns när man mår dåligt <3 Du är bäst Tyra!

  11. ANNE skriver:

    Vilken saga! (Passande med en vit sagohäst då också..) Ser fram emot att läsa mer om dig och snygg-Dario 🙂

  12. Frida skriver:

    Asså gud vad fin historia! Jag är så glad att ni hittade varandra för jag tycker verkligen man har märkt på dig hur mycket bättre du mår när du har börjat rida. Och ni passar verkligen jättebra ihop! en vacker tjej på en vacker häst 😀

  13. Ida skriver:

    Åh vad kul!! Blir så glad för eran skull! Ni passar sååååå bra (utifrån bilder för min del) och ni kommer komma långt! JAg skulle skita ner mig om jag kom mot det där hindret haha. Hatar när det inte är någon bom mellan utan bara ett tomrum.

  14. Emma skriver:

    måste bara säga att det var en otroligt fin historia, självklart är det synd att både du och Dario ens behövde räddas men att ni har hittat varandra och har det så bra efter allt strul gör så att man blir varm inombords. Låter lite knäppt kanske men jag älskar när andra får det de vill ha efter att de har haft en jobbig tid. Så alla lyckönskningar till er två och hoppas att allt blir lyckat 😀 KRAMAR

  15. Becca skriver:

    Åh det är så jäkla kul att läsa 😀 härligt för er! blir nästintil avis alltså!!
    men jag har en fråga till, är det helackodering på stallet? eller mockar du och fixar mat varje dag också?? berätta mer om stallet gärna 🙂

  16. Emma skriver:

    Det märks att du har blivit lyckligare sen du började rida igen, det är precis därför man ska göra det som man mår bra av! Vad kul att ni har hittat varandra 🙂

  17. Maria skriver:

    Så härligt att läsa att du har hittat tillbaka till dig själv igen genom ridningen, och att du och Dario är så bra för varandra! Har läst din andra blogg länge, allt du skrivit om hur dåligt du har mått, så det är jättefint att se vilken vändning det har blivit i ditt liv nu! 🙂 Kram!

  18. Polly skriver:

    Haha jag blev alldeles tårögd! Vilken fin historia!
    Jag känner igen mig i så mycket av det du skriver, jag blev själv sjukskriven i april -11 för utmattningsdepression, och hästarna har räddat mitt liv. Livet i stallet är som en egen bubbla, där man kan glömma allt annat och få en paus från världen runt omkring. Där hästen är viktigast och man får ta hand om en sådan stor varelse, som ger en så mycket tillbaka. Utan min häst hade jag aldrig varit där jag är idag – ”frisk”! (Blir man någonsin frisk från hjärnspöken?)

  19. Sandra skriver:

    Blir helt tårögd när jag läser! Man har verkligen märkt att du mår så mycket bättre nu när du har Dario i ditt liv! Ni är jättefina ihop och jag önskar er all lycka!:)<3

  20. Louise skriver:

    Vilken fantastisk historia och vilken tur att ni fann varandra!

    Hästar är bäst helt enkelt, haha höjdrädsla! Är du inte klok? Du hoppar ju redan skithögt! Jag köpte en dressyrhäst jag, hinder högre än ptja.. en bom på marken klassar jag som högt! 🙂

  21. Emma skriver:

    Er historia påminner så mycket om mig och min gamla häst. Jagvar på kanten att inte vilja leva mer, och allt bara föll runt om mig, förutom en sak. En sjuk häst som stod på en ridskola. En häst som behvde medicin 3 gånger om dagen, en häst som blev så mycket mer än en häst och som dem gånger jag inte klarade av att andas pressade sin mule mot mitt brst och hjälpte mig.

    Hade det inte varit för henne vet jag inte vad jag hade gjort, bokstavligen. Ta vara på en sådan vän, som hjälper dig upp när du tror du inte har ben. Som, när ingen annan kan, får dig till att andas. DET är ren och skär kärlek. <3

  22. Emelie skriver:

    Vad härligt att höra 🙂 Visst är det så att hästarna förstår en på ett helt annat plan än människor 🙂
    Har alltid haft stallet och hästarna som min tillflyktsort sen jag va liten och det är enda stället man är den man är inget annat <3

  23. Emelie skriver:

    Får lite tårar i ögonen här :’) Ni är så jäkla fina tillsammans!

  24. anne skriver:

    Äter du fortfarande antidepressiva?

  25. ~MADELINO~ skriver:

    Fin story. Åh vad jag saknar å hänga i stallet bland tussiga ponnies & fina hästar.

    Random länk-TIPS! Läsvärt! ”Om varför tjejer egentligen rider. Och varför ingen vill lyfta på det locket” http://iarelisa.blogspot.com/2011/01/om-varfor-tjejer-egentligen-rider-och.html

    Även…
    http://www.expressen.se/nyheter/1.1596890/stallfostran-blir-en-hjalp-pa-traven-for-flickorna-pa-vag-mot-chefsjobben

  26. Siri skriver:

    Snyyyyygggg!!

  27. Ulrika skriver:

    Väldigt trevligt att du startat en renodlad hästblogg, jag gillade ej och för sig mixen i din andra blogg också men förstår att du särat på de. Älskar bilderna och allt du skriver, är själv hästtjej men inte aktiv pga. tidsbrist så det är jättekul att sitta här och kika lite och längta 🙂

    Kram!

  28. Lotta skriver:

    Får tårar i ögonen. Finns inget som läker mer än en häst. Det var menat att ni skulle träffa varandra.
    Stort grattis, till er båda.

  29. Tyras fanblogg skriver:

    Åh ! Vilken lycklig historia! :’D
    Grattis igen! 😀 Ni passar verkligen ihop!

  30. Helene skriver:

    Nästan så att man fick en lite tår i ögat när jag läste det här. Jag vet själv hur det känns att ha en häst som allt klickar med, nästan som att man får en bästa kompis som man tillslut står och snackar av sig med men man får tyvärr inga svar;) iallafall grattis iallafall till att du hittat din hästkärlek och jag tror ni kommer vara oslagbara. Du lyser verkligen tyra när du är med dario

  31. Malin skriver:

    Vilken fantastisk historia! Underbart att det löst sig så bra för er båda 🙂

  32. Felicia skriver:

    Vad kul det är att höra sånt här, jag red själv i några år för ett tag sedan och jag vet verkligen hur nära man kan komma en häst, det är nog inte alla som förstår det. Är så glad för din skull! 🙂

  33. Karin skriver:

    Hej Tyra! Så fint skrivet, jag blev helt tårögd! Jag tror på just människa-djur kontakten då jag har sett både människor och djur som vänt sitt liv totalt efter en jobbig tid.. I mitt fall är det en hund som gör mig alldeles varm inombords och som jag inte hade kunnat leva utan! Hoppas det fortsätter så här bra för dig och Dario!

  34. Dixi Wonderland skriver:

    Ni kommer ha många magiska år tillsammans helt klart. Är så himla glad för din skull Tyra 😀

  35. malin skriver:

    Din saga låter nästan precis som min:) Jag höll på att dö bokstavligt talat, men tack vare stallet och min häst har det vänt och jag älskar att leva igen! Jag har köpt ett sto som gått svår hoppning, men som jag ska göra om till en dressyrhäst (hon rör sig fantastiskt bra) och målet är att starta Grand Prix inom 5 år!

    Härligt att du startat en hästblogg btw 🙂

  36. Ida skriver:

    åh va fint! jag började grina, haha 🙂 sjukt snygga bilder också, gillar verkligen schabraket!

  37. Siri skriver:

    apopå egentligen ingenting, men gud vad dyrt det är att rida på ridskola i stockholm jämfört med i jönköping! Där tar de 345 kr för 45 minuter medan vi här bara tar 175 för 50 minuter. Ändå har vi superfina hästar, anläggning och mycket medlemmar. Men antar att allting är dyrare i en storstad som Sthlm med alla kostnader. 🙂

  38. Tilda skriver:

    Kul att du startade en till blogg, så vi hästmänniskor får ta del av din och Darios vardag! Kul också att du verkligen verkar ha ”hittat hem”, och verkligen brinner för hästlivet.

  39. Lisa skriver:

    Vad fint! jag är så glad för din skull, man märker genom bloggen att du är mycket lyckligare nu och dario är jättefin! 🙂
    Min häst räddade också livet på mig. Jag var svårt sjuk i anorexia och min häst var det enda som hindrade mig från att gå ner mig totalt. Behandling hjälpte inte och till slut blev min pappa så desperat att han gav mig ett ultimatum; fortsätt som du gör vi säljer din häst, eller gå upp 3 kilo inom två månader och vi funderar på att behålla honom. Jag fick panik och lyckades gå upp 1 kilo, vilket var ett otroligt framsteg eftersom jag trots behandling bara gick ner mer och mer i vikt. Dessa kraven fortsatte han att ställa tills jag gått upp 8 kilo, och jag var då på väg mot ett friskare betéende! Hade inte min häst funnits hade jag förmodligen aldrig slutat och obehandlad anorexia leder alltid till döden. Det känns som att vi har ett extra starkt band nu när han räddade mig och jag älskar honom så otroligt mycket!
    Tack gode gud för min häst <3

  40. Vilken mysig läsning 🙂 Men så du äger han nu lr är du fort medryttare? Härligt vad djur kan göra för själen, hoppas på att kunna ta upp hästarna en vacker dag jag med 🙂

  41. Sarah skriver:

    Fick en liten tår i ögat när du berättade detta. Finns det något bättre än djur?

  42. Viktoria skriver:

    Jättefin historia. Hästar är fantastiska och nån gång i livet hittar man bara helt rätt. När jag skulle köpa min allra första häst hittade jag hästen med stort H, en stor men väldigt mager fux. Tyvärr visade det sig att han inte var frisk i ett bakknä och jag släppte honom – trodde jag. Många månader gick men efter att ha letat och provridit massvis av friska fina hästar så hade jag bara den stora magra fuxen i huvudet. Det slutade med att jag faktiskt fick honom billigt, för livförsäkringsbeloppet. Han var min allra bästa vän och jag saknar honom så mycket fortfarande. Jag har haft fler hästar efter honom men idag vet jag att han var ”once in a lifetime”. Det senaste året har jag haft kontakt med hans uppfödare i Tyskland och idag har jag hans helsysters son <3

  43. Sandra skriver:

    Man blir ju tårögd! 🙂

  44. Lina skriver:

    Kan absolut ingenting om hästar och har aldrig varit intresserad (mest rädd) men åh detta berörde mig, blev alldeles rörd. Haha. Vad fint att han fick dig som ägare Tyra! 🙂

  45. maja skriver:

    Jag har följt dig ett bra tag på din blogg, sedan långt innan du blev utbränd och allt det där. I början när jag läste din blogg var den väl mest som alla andra bloggar är; du säger att du är unik för att du baaara var dig själv, du hade snygga kläder, gjorde roliga grejer osv som var kul att slö-läsa om. Du vet nog vad jag pratar om.

    I din depp-period hade jag följt din blogg så länge att du var som typ en gammal vän på något sätt eftersom man verkligen får följa en persons vardag i bloggen, så jag märkte verkligen hur livsglädjen bara sjönk och försvann. Den glittriga, självlysande, färgstarka Tyra blev grå och sorgsen bara. Ändå gjorde det här att det känns som man som bloggläsare lärde känna dig lite ytterligare, nackdelen var ju att man blev lätt deprimerad själv när man läste din blogg. Varför jag ändå fortsatte följa din blogg var nog mest för att försöka vara ett stöd från andra sidan datorskärmen medan jag hoppades på att du skulle gå tillbaka till ditt gamla jag.

    Sen började du rida Dario, och allt ändrades. Det känns på något sätt som att du är pånyttfödd, och det är så kul att se! Jag är så glad för din skull! Jag är själv en tvättäkta hästtjej och vet allt om lyckan om att få ha egen häst. Jag har alltid varit ridskoleryttare, men har lyckan att få ett jobb tidigt i livet, samtidigt som jag går i skolan, och klarar av att hyra min drömhäst helt på egen hand. Det finns ingen lycka i världen som är så stor att hitta en häst och få kalla den sin egen, och jag tycker verkligen du är värd den lyckan!

    Din blogg har gått från slö-läsning som vilken blogg som hellst, till depp-blogg till äkta inspiration. Haha, en aning virrig kommentar, men det var det bästa sättet jag kunde komma på för att hälsa dig grattis till hästköpet, lycka till med honom i framtiden och tack för två underbara bloggar!

  46. N skriver:

    Åhhh blev alldeles tårögd av din historia! Är så glad att du hittade honom och ”räddade” honom.. Jag är inget stort fan när det gäller hästar men jag älskar djur och efter att ha läst denna historia om er två så kommer jag deffinitivt följa er här 🙂

  47. Tea skriver:

    Hejsan, jättefin historia! 🙂
    Jag har en liten fråga, jag har kollat igenom nästan hela din blogg (:P) , och jag undrar om du rider någon dressyr? 🙂
    Kram på dig och Dario!

  48. Gia skriver:

    Hej! Åå jag är så blödig när det kommer till djur, jag blev alldeles tårögd när jag läste de här! Det är så underbart vilken läkande effekt djur har, och så otroligt det måste kännas för dig att även du räddade honom! Och ja han är suuuuuper fin!!! Ha det bäst Tyra och Dario!!! 😀

  49. mickis skriver:

    härlig historia ska bli kul att följa er :):)jätte fin häst:):)

  50. Cikki skriver:

    ursh nu grinade jag lite.
    Lova att hålla honom kvar, sett många som funnit drömmen och sedan gett upp. Ni kommer ha en sådan underbar sommar.

  51. Therese skriver:

    Jag fick tårar kan jag tala om för dig. Att läsa detta fick mig att minnas hur mycket jag älskade att vara istallet.. Älskade att rida och älskade min häst! Jag har inte ridit på flera flera år.. Gud vad jag skulle önska att jag oxå hade tid att hålla på med hästar igen!

    Och en sak till, super härligt foto på er! Han e jätte fin precis som du! Denna bloggen kommer jag direkt börja följa! Kramis Therese

  52. bella skriver:

    åh, fin historia 🙂
    han är super fin!

  53. Evelina skriver:

    Kul att du har startat en hästblogg!
    Vad är darios stam? 🙂

    Tips om du vill ha nya mode riktiga ridstövlar så är detta märket De niro, super sköna och väldigt snygga. Finns verkligen ett stort urval!
    http://www.chevalridsport.se/sv/ridstovlar/ridstovlar/millenium-ramses-2-moka-ridstovel-de-niro-boot.html?grp=616915

  54. jennie skriver:

    rider du ut också eller är ni mest runt i ridhuset? jag kan tänka mig att du ridit ut honom eftersom han blivit så glad, ridskolehästar brukar ju bli olyckliga eftersom dom får komma ut alldeles för lite:) hade vart kul att få se uteridningsbilder också! 🙂

    Rider själv men är fortfarnade på ponny, hade fått höjdskräck på dario haha XD men han är jätte fin! :):)
    dina bloggar är jätte bra!

  55. Anna G skriver:

    Nar nära till tårar när jag läste texten, så himla fint! Hästar är ju solklart ett av jordens vackraste djur. Grattis till er och verkligen lycka till i framtiden! 🙂

  56. erica skriver:

    Nära till tårar. Så fint skrivet/så fin berättelse! 🙂

  57. Challe skriver:

    Tack så jätte mycket för svaret! Det var ju en riktigt fin historia tycker jag! Fy va jag saknar hästar nu…

  58. Fanny ♥ skriver:

    Guud vad snygg han är! Ni passar så himla bra ihop. Vill ha den relationen med en häst <3

  59. ak skriver:

    Ställ upp ”sockerbitshinder” och träna på avstånd och att variera antal galoppsprång mellan. Tex 2 småhinder på långsidan med ett bestämt antal meter emellan och variera sedan antal galoppsprång emellan. Bra övning för att lära sig avståndsbedömning och känna rytmen.

  60. Sofie skriver:

    Åh jag fick seriöst tårar i ögonen, vad fint!! Älskar när människor har sån stor kärlek till ett djur, absolut finaste som finns 🙂 Pluggar i en annan ort, 10 mil hemifrån och när jag kommer hem väntar min älskade underbaraste golden retriever där hemma och tjuter som bara den när jag kliver innanför dörren. Finns inget bättre än en sån kontakt mellan djur och människa :’) Lycka till med Dario!!

  61. Sara skriver:

    Ååå jag får rysningar så himla fint. Önskar dig och din fina häst all lycka 😉

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Translate »