Read this blog in your own language

Jag saknar mina svansbarn…

Åh ni som följt min blogg länge vet hur mycket jag älskade mina katter Akilles och Lillan. Tyvärr fick jag sälja Akilles tillslut och ge bort Lillan, eftersom jag var tvungen att flytta. Ibland får jag en sån otrolig klump i magen eftersom jag saknar mina älskade katter så fruktansvärt mycket. Jag kände en sån kärlek till mina katter, och jag saknar dom så det gör ont. Man kan verkligen känna såna starka band till djur, eller hur? Åhhh……….







2009-11-29 14:23 - Allmänt

26 Responses to “Jag saknar mina svansbarn…”

  1. Fanny says:

    Åh vad söta! Älskar katter, har en sötnos själv ;)
    Den långhåriga är en Maine Coon va? De är så vackra, stora och ståtliga :)

  2. Sandra says:

    Man kan absolut ha så starka band till sina husdjur, kan fortfarande få tårar i ögonen när jag tänker på min hund som vi var tvungna att avliva för 10 år sedan :(
    Vad är det för ras på den stora håriga kissekatten? Den var så otroligt fin :)

  3. Malin says:

    Åh, älskar bilden där Akilles håller om Lillan, supersöt! Förstår att du saknar dem..

  4. frida says:

    ååå de förstår jag!!!:(:( dom va såå fina!!:):))

    //frida ( http://www.shooooo.blogg.se )

  5. Lovisa says:

    åh söta katter! jag vet hur du känner…

  6. sandra says:

    någonsin hört talas om att man kan ta med sig sina katter då man flyttar? Man behöver inte ge bort dom bara för det. Mera synd om katterna än vad det är om dig

  7. julie says:

    hej, du är superbra och alltdehär. men om man verkligen är äkta djurmänniska, så sku man int ge bort sina djur bara för att man flyttar.. om ja sku flytta, så sku ja flytta så att ja kan ha kvar mina djur..
    men jaaa, ja fattar att du saknar dem:(

  8. je says:

    vet inte vad jag hade gjort utan min lilla kisse!

  9. Sofie says:

    Ååh, det här inlägget gav mig en klump i halsen och det kom en och annan tår. Min svarta katt (som såg ut precis som din svarta lilla svansbärare) dog för ca ett år sedan, jag saknar henne så det värker i bröstet! :/

  10. Passionkiss says:

    Dom saknar nog dig ännu mer! :(
    Förstår inte heller varför dom inte kunde flytta med dig?

  11. Belle says:

    Jag skulle ALDRIG lämna bort mina djur, skulle inte heller lämna bort ett barn. Tycker det är ett liknande åtagande. För mig är det, det i alla fall. Synd om de små liven.

  12. Sandra says:

    Hade du älskat dina katter på riktigt så hade du aldrig gjort det du gjorde med dem. Djur är inte bara djur, de blir stressade och mår dåligt över att komma till ett helt nytt hem bara för att man inte kan ha kvar dem längre. Hur fungerar folk egentligen? Tänker man inte igenom kattköpet ORDENTLIGT innan man skaffar katt?!

  13. Twixy says:

    Dom två sista bilderna var ju helt störtsköna! :D

  14. karina says:

    då skulle du väl inte ha gett bort dom.jag har flyttat flera gånger och lever ett hektiskt liv men har alltid sett till att ta hand om min hund och skulle inte ens kunna tänka mig att ge bort henne. när man tar ett djur skall man vara beredd att ta ansvaret.

  15. Madeleine says:

    Jag förstår att du saknar dom…! Jag skulle bli tokig om jag var tvungen att göra mig av med min kisse!

    http://colourblue.blogg.se

  16. v says:

    Akilles är så lik min Hugo, förstår verkligen hur du känner, jag skulle känna likadant om jag sålde eller gav bort Hugo.. :’(

  17. Annafia says:

    Självklart kan man känna så starka band till djur =) Eftersom jag inte har några mänskliga syskon så har jag alltid sett familjens djur som mina bröder. Vet inte ens om jag skulle klara av att sälja eller lämna bort dem =/ Jag tycker det visade att du verkligen älskar dem, eftersom du ville att de skulle må bra! Ibland kan man inte heller ha telepatisk förmåga och veta att man inte kommer kunna ha kvar djuren. Hoppas du kommer kunna skaffa djur i framtiden igen!

  18. Molly says:

    Jag förstår det med kärleken till djuren, har själv en katt nu som jag haft många år och innan jag fick barn så var han verkligen min bebis, jag älskade honom precis såsom jag älskade mitt barn sen.. lr ja kanske inte preciiis lika mkt men väldigt mkt iaf. Kände inte lika starkt när jag fick min dotter men med åren så kom känslan tillbaka, han har länge bott hos min mamma då jag inte haft fast ställe att bo tidigare och min ex var allergisk och så men nu bor han hos oss igen och är verkligen en familjemedlem vår lilla goding ;)

    Hade även en hund från det att jag var 4 till jag var 14 dagen före julafton det året fick vi avliva honom, han kom in för en röntgenundersökning och de upptäckte att han var full i cancertumörer så det hade varit grymt att ta hem honom igen, han kunde knappt gå längre. Den julen var inte kul, det var som att förlora ett syskon nästan vi älskade ju honom som vilken annan familjemedlem. Förstår inte de som kan säga att det är ju “BARA” en katt eller “BARA” en hund, det finns tydligen vissa som inte förstår sig på kärleken man kan ha till ett djur.

  19. Smile says:

    jag förstår precis vad du menar! jag har haft Hund i hela mitt liv, samma bror i 13 år. jag grät mig till söms ett år efter att vi fått avliva honom…husdjur kommer en vldigt nära, dom är alltid där likso, så jag förstår dig fullt ut! KRam

  20. delillii says:

    nemen SHIT(PITT) vilka sötisarr!!!!!!USCH fyy att ge bort/ sälja sina djur man älskar stackars daj:….

  21. Lena says:

    Du hade säkert dina anledningar, var det inte att du pendlade som du gjorde ett tag? Det hade säkert varit jättejobbigt för dina alldeles underbara så kissar! Jag tror definitivt att du älskade dem på riktigt, det är lite tråkigt att så många verkar misstro dig det. Det kan hursom inte ha varit ett lätt beslut.

    Har själv en jättego tjeja här hemma, kika gärna in på hennes blogg :)

  22. sara says:

    Fy fan vad söta, och vad de ser ut att gilla varann…

    Kan du inte köpa nya katter när du flyttat och fått ordning i sthlm då?! Eller e du borta för ofta och för mkt?

  23. okej says:

    Vaddå tvungen att sälja dina katter pga flytt? sen när blev man TVUNGEN att ge bort dom pga flytt? isåfall pga att man t ex inte får ha djur i bostaden men annars så är det ärligt talat DÅLIGT av dig

  24. johanna says:

    Dina katter måste ha betytt väldigt mycket eftersom du bara övergav dem sedan.

  25. Hej Tyra! Vet du vad? Jag förstår precis vad du menar för jag fick göra samma sak med mina tre små älsklingar när jag flyttade. Det är det värsta jag gjort i mitt liv och saknade dom ständigt. Dom flyttade ut på landet och bodde där i ca 6 år men …..det roligaste av allt ÄR att dom bor hos mig igen nu, här i stockholm. Trodde aldrig det skulle hända men gud eller nåt ville väl det helt enkelt. När dom bodde på landet åkte jag o hälsade på dom flera ggr varje år. Ett litet tips, för när man ser vad bra dom har det känns det sååå mycket bättre. Snipp snapp ….så vara sagan slut =D Kram

  26. Den lurviga va otroligt söt, de är en Norsk skogskatt va? ;) SÖTT!

Leave a Reply