Hur säger man till någon att man inte är normal?

Hej! Jag vill tipsa er om att börja följa mig på Mikz redan nu då jag postar saker där varje dag. Har precis skrivit ett långt inlägg om hur det är att berätta för någon som man börjat träffa att man inte är som alla andra. Dels för offentligheten och bloggandet… hur fan säger man det liksom? När man träffar någon som inte har en ANING om vem du är eller vad du gör… Och hur berättar man för någon att man är sjuk? Att man är utbränd, eller har en psykiskt sjukdom som gör att det mesta är svart eller vitt? Upp och ner? Eller att man har ett beroende…? Ah, skrev av mig nyss.

Så gå in på min BEHIND THE SCENES för att följa det som jag tror ni egentligen vill läsa här ♥ Det är gratis att ladda ner appen (kommer det upp en fråga om era bankuppgifter tryck då avbryt, det är bara om ni vill handla saker hos andra butiker inne i appen). Ni kan även följa den via en dator, om man går in här och följer instruktionerna: http://mikz.eu/tyras/.

Via mobilen laddar du ner min kanal här —-> open.mikz.com/tyra

mikz

Obs. Jaaaaa detta är ett reklaminlägg från mig själv till mig själv. Och jag betalar inte ens för det, hurra! Haha… Ni behöver nämligen inte kommentera att jag lockar läsare hit och dit, detta är mitt jobb och självklart marknadsför jag mina kanaler på mina sociala medier. Jävla puckon. Vad ni än säger om det så tror jag inte folk är så dumma att dom luras till ett ställe om de inte vill. Jag undrar verkligen vad hen gör om dagarna och hur hens liv ser ut om hen på riktigt tycker att jag LURAR mina läsare för att följa mig på appen?

Jag kommer ha kvar appen länge och anledningen till att jag pushar för den väldigt mycket här är för att den här sidan kommer stängas ner, vilket nog inte har undgått någon…. jag måste ju nämna det hela tiden…det är för att jag är i chock….fatta…Efter 10 jävla år… ja, jag är nervös för det. Och ja, det kliar överallt på kroppen när jag skriver det. Och nej, jag är inte rädd för vem jag är utan min blogg. Men ja, det är klart det är läskigt. Och varför bloggen byts ut mot appen är av två enkla anledningar; 1. Det är så enkelt att uppdatera, jag behöver inte redigera bilder eller skriva långa texter. Och 2. Ingen kan kommentera så jag behöver inte känna mig värdelös om jag väljer att skriva att jag älskar min hund så mycket att  jag gör matlådor till honom och få massor av hat och elaka påhopp för det. Det är jobbigt att alltid bli attackerad för vad man än gör. För det finns nog inget jag kan göra utan att någon jävel tycker det är fel.

Så, piuuh! Tar bort kommenteringen här, orkar faktiskt inte ens läsa kommentarer just nu ändå. För här har det varit fritt fram för nättroll att hänga hos just mig, förmodligen för att jag är den enda (eller en av de få) som har öppet kommentarsfält av ren lathet. Och nej, jag sitter inte hög på tabletter och svamlar och skriver ett inlägg, som ni också kan skriva när jag har en annan åsikt än att allt är som ett rosa fluffigt moln. Jag är tjej, jag har mens, jag är trött och framförallt trött på att alltid bli hackad på. Så thats it. Vi ses väl här om några dagar eller nått. Eller så ses vi på appen- ladda ner den nu råååå ;)

#jagskrivermedironiochdetärinteallasomförstår #följmigpåmikz #allasomföljermigfårglass #Tyrahartalat #hjälpnukommerjagfåskitpåmig #dethandlaralltidomattliggastegetföresinahaters #punkt

Kommentering avstängd bitches!

Freedom

Något som jag trivs med genom att jobba med sociala medier är att man är så fri. Man kan lägga upp dagarna som man vill och göra i princip vad man vill. Har ju sett Kenza och andra duktiga bloggare drar igång egna plåtningar där de drar ihop ett eget gäng med stylist, mua och fotograf och gör en komplett modeplåtning under en dag. På så sätt så får de snygga bilder och outfits att visa upp på bloggarna.. Man kan liksom hitta på vad man vill och det är ju himla kul :)

Jag ser fram emot framtiden. Allt känns ljust. Jag har vissa saker som jag måste ta itu med och komma på. Men just med jobbet så är jag väldigt säker på vad jag vill och vad jag jobbar för. Det jag stressar över är min boendesituation och hästarna, vad jag ska göra och hur jag vill göra. Hmm, jag får helt enkelt göra olika listor med olika situationer och sedan skriva upp för och nackdelar. Jag älskar att jobba med listor och punkter, allt nedskrivet för hand. Jag AVSKYR att ha möten med datorer eller när folk ska visa mig en sak på en dator… De får alltid skriva ut till mig för det tar liksom stopp, vet inte vad det är, haha. Litar inte på det tekniska, jag vill ha kontroll och ha allt i handen.

Ah iallfall så är det härligt att kunna bestämma över sina egna dagar. Jag får så många fina kommentarer om folk som hyllar min blogg och kommer sakna den just för att den har varit den ärligaste och mest öppna bloggen. Jag har visat så mycket svagheter och baksidor men det har ju blivit lite på min bekostnad. Och det är nog därför väldigt många andra bloggare som nischat sig har klarat sig bra. På hästbloggen till exempel, där har jag en nisch som BARA handlar om HÄSTAR. Och det är inget som inkräktar på mitt privatliv liksom… Här har jag ju delat med mig av mitt privataste… saker som jag kanske inte ens berättar för mina vänner… Och det är ju lite att be om hat, att kasta sig in till vargarna. Många har svårt och vet inte hur de ska hantera så öppna och ärliga människor. För i deras värld kan det vara fult och dåligt att skriva och vara öppen med sina svagheter.  Och det är det jag har velat ändra på, att visat att man inte är en svag person för att man kanske mår dåligt eller nått annat…och jag tror att jag uppnått mitt mål :)

När man har en helt nischad blogg med något man är rätt säker på, som te x hästbloggen…så spelar det INGEN roll vad dessa nättroll skriver för de inkräktar inte på mitt liv utan de är uppe och skrapar lite på den ytliga ytan . Så ja, det är nog den största skillnaden på dessa bloggar har jag kommit fram till.

IMG_0158

Dags för en frågestund

Hej nu kör vi en liten frågestund här. Och JO, jag har svarat på den senaste frågestunden som många frågar om. Svarade i flera delar. Fråga vad ni vill så försöker jag svara under kvällen, eller jag svarar så himla snabbt jag bara kan. Jag har ju hästarna nu med fodringar, mockning och allt så därför hinner jag inte med allt som jag vill hela tiden. Men svarar så snart jag får tid över. Kram

IMG_1319 copy

Livet på sociala medier…

Något som är väldigt väldigt intressant och som jag länge tänkt skriva om är det här. Nämligen, det är väldigt många ungdomar som skriver att de är avundsjuka på mitt liv och min karriär. Häromdagen så var det nånting som hänt som jag var ledsen över, och då sa Nina som ändå både jobbat länge med mig och är vän med mig: “Alltså jag hade ALDRIG velat vara dig i ens ett dygn”. Och det är flera av mina vänner som säger samma sak. De hade ALDRIG bytt liv med mig, inte ens under ett dygn. Pengar är inte så mycket i slutändan, visst det är en förutsättning för att kunna köpa fler saker och ha ett rikt liv, men vad fan är det i det stora hela? Många av mina vänner och familj undrar hur i helvete jag orkar? Och det undrar många av er läsare också- hur pallar jag? Ja, hur fan pallar jag egentligien? Svaret är enkelt: Det gör jag inte. Och det är en av anledningarna till att jag stänger ner denna blogg också. Den anledning kommer väldigt långt ner på listan, men visst fan är jag trött på det här!

Mina vänner ser ju sanningen. De vet hur jag mår och vad jag får gå igenom varje dag. Att aldrig ha en lugn stund. Att ha folk som hela tiden ska få tag på en. Att ha en telefon som ringer konstant. Att varje dag få nån sorts kritik. Att hela tiden bli bedömt. Att ha den pressen på sig när man samtidigt går igenom massor av jobbiga saker privat som de vet om. Att ständigt bli kritiserad och bedömt av främlingar. Vare sig jag skriver om vad Kotten får för mat, hur jag rider min häst, vad jag sminkar mig med eller vad jag lägger upp för bilder på min katt- det är ALLTID folk som dömer, tar för givet, inte förstår eller som vill missuppfatta. Det startas diskussioner på forum där folk skriver saker som inte stämmer.

Jag vill inte klaga på att det är jobbigt men jag vill bara påminna om att ALLA som känner mig, de som vet vad jag går igenom och hur stressad eller arg eller ledsen jag kan vara- på grund av bloggen… de vet ju hur jobbigt det är. Det vet inte ni. Inte ens i närheten. Och när inte ens mina vänner vill gå i mina skor en hel dag ens… då är det nog rätt illa, haha. Jag har valt att vara en offentlig person på nätet och det har gett mig så himla mycket. Men den pressen som finns på mina axlar är enormt jobbig många gånger. Ibland tar faktiskt det negativa över det positiva. Och det är så tråkigt. Och jag har fler vänner som bloggar och jag har sett samma sak där. Ibland på semestrar så kan något ha hänt och en sån grej har dragits igång, nån häxjakt på ett forum eller facebooksgrupp och så har den personen varit ledsen eller nere en hel dag. För ingenting som den gjort eller förtjänar…

Att jag väljer att stänga ner den här bloggen och ha kvar min kanal är för att jag där inte kommer ha kommentarer. Sjukt skönt. Jag vet att jag kan stänga av kommentering här, men den stängs ner snart och jag struntar i det. Jag vill komma ihåg alla fina kommentarer och läsa dom in i det sista. Men att ha en kanal där kommentarer inte existerar ska bli så skönt. Att kunna slänga upp text via mobilen och sedan veta att jag inte kan bli kritiserad- det är så enormt skönt.

Jag vet egentligen inte vad jag vill ha fram med detta inlägg. Kanske försöker jag än en gång förklara för alla som drömmer om ett liv som stor bloggare eller karriär på något sätt som gör dig igenkänd. Att vara en offentlig person är inte alltid som man tror. Det finns SÅ mycket baksidor. I dagens samhälle kan man på flera sätt berätta för sin publik vad man tycker och känner, men oftast rullar bara livet på som offentlig person. Man måste ha sånt jäääävla skinn på näsan och vara beredd på så himla mycket baksidor. Man blir dömd och kritiserad på saker som man inte ens visste att man kunde bli kritiserad för. Och det är inte lätt alla gånger. Det påverkar ens liv så mycket. Jag är inte gjord av sten utan jag är faktiskt den känsligaste människan som finns. Jag AVSKYR intriger och är enormt mån om att alla i min närhet mår bra och tycker om mig. Och det går ju verkligen inte här så allt som händer här är egentligen allt jag inte kan stå för. Så det är faktiskt extra jobbigt för mig att känna att man blir kritiserad för något som kanske är helt och hållet lögn eller ett stort missförstånd.

Jag kommer fortsätta att skriva mer om hur livet på nätet har förändrat mig och mitt liv. Jag har ju över en månad på mig att förklara, haha. Kram och ha en fin fredag.

_MG_3333

Bloggeliblogg blogg

Hej! Idag hade jag svårt att gå upp minsann. Jag har sån träningsvärk i hela kroppen… Red hårt igår och gjorde situps och armhävningar i ridhuset efter ridpasset så jag kan knappt gå idag. Nina kom imorse och fick typ slita upp mig. Ringde *honom* och somnade typ i telefonen flera ggr medan han försökte väcka mig, haha. Jag är sällan trött men när jag är så trött så är det svårt att få liv i mig, Nu efter en resorb, kvarg, te och latte så är jag igång.

Ligger i sängen och bloggar medans brasan smattrar. Så mysigt är det. Dock inte lika mysigt att bege sig till stallet i det här vädret men först ska jag träffa Björn och sen ska jag ha möte med en av mina sponsorer som kommer hit. Hoppas ni får en fin dag ♥

IMG_1389

IMG_1390

But first… let me take one million selfies

Hej på er! Har ni haft en bra dag? Jag har varit sjukt produktiv. Har jobbat som tusan idag, betalat alla räkningar, haft möte med revisor, fixat en hel del annat viktigt, motionerat alla hästar, fixat allt i stallet, lagat mat, och sen tränat! Eller det har varit straff. Jag och Angelica gjorde 100 situps i ridhuset, 20 armhävningar och 40 benspark och allt efter ett ganska hårt pass på hästryggen… PIUUH! Nu ska det hända grejer!

Appropå mat. Många undrar ju om min matkostnad… Vill tillägga att jag även bjuder väldigt många på middagar och luncher typ hela tiden. Jag bjuder och betalar allt, typ jämt. Jag ser det som mitt sätt att kanske vara snäll… och om jag kan betala så gör jag det väldigt gärna. Men jag kan inte annat än att hålla med att 10 000 är för mycket och det är dags att laga mer mat hemma. Och det har jag gjort den senaste veckan. Varit väldigt duktig :)

Idag kände jag mig fin för första gången på… vet ej sist jag kände mig fin. Därför blev det maaaasssaaaaaaaa selfies! För att kompensera upp alla ickebilderpåmigsjälv den senaste tiden. Ska väl kunna avsluta med lite klass ;) Haha… My god… bara 50 dagar kvar tills denna blogg stänger ner för gott… ÅH!

_DSC8522

_DSC8531

_DSC8523

_DSC8533

_DSC8524

Ps. Jag har sagt att jag ska lägga upp fler skönhetstips och skriva ut alla produkter jag använder och det har jag faktiskt gjort. Har avslöjat mitt absolut bästa puder som täcker allt och andra saker. Så ladda ner Mikz och följ mig redan nu :) För när den här stänger ner så är det enda stället ni kan följa med lite mer privat så gör det redan nu vettja :) PUSS

Lyxfällan nästa?

Tja på er! Hur mår ni idag? Skriv av er! Jag och Nina har suttit och gått igenom min budget, hon är här och hänger lite… det var INTE roligt. Vi körde lite Lyxfällan-variant med att skriva upp på ett papper allting. Och det var som sagt inte kul. Ett litet slag i magen. Jag förstår inte hur jag klarat mig. Jag har utgifter på över    160 000 kronor varje månad… Det är sinnessjukt. Och en stor del av det går till hästarna mm. Vet inte riktigt om jag vill skriva ut hela listan men jag kanske gör det senare när jag smält detta lite, haha. Eller nej, jag är inte ens redo att skratta åt det än.

Nu gäller det att göra en ny budget! Tänka om helt och hållet och hålla i pengarna. För om jag fortsätter såhär så lär jag vara bankrutt inom nått år. MEN, sen får man ju inte glömma att jag jobbar och drar in mycket pengar. Säljer även en del hästar med mycket vinst men ändå… det är för mycket ändå. Det är så himla bra att göra såna listor och få allt svart på vitt. Bara att jag betalar över 10 000 i försäkringar på djur varje månad liksom. Minst… Så jao, nu är det dags att tänka om helt enkelt!

Har ni nån gång gjort en budget? Observera att min budget var på mitt företag. Min privata budget hamnade på 25.000 kr i månaden. Så ni skiljer på det. Och i företagets budget så går en stor summa till löner mm- där är ALLT inräknat. Så på den privata sidan är det ändå helt okej, men det kan bli bättre. Jag lägger över 10 000 kr på mat varje månad och den summan kan ju dras ner väsentligt. Men är det något som jag vill unna mig så är det bra färsk mat och bra råvaror, men jag måste dra ner på att köpa hem färdig mat. Punkt slut!

Kan inte Lyxfällan göra en kändis-rutt någon gång? Undra om jag ens skulle våga vara med. Jag tror inte det. Skulle ni kunna tänka er vara med i Lyxfällan? Att visa hela världen vad ni gör av pengar på och hur “dåliga” ni är?

IMG_9402

Lite shoppingtips

Tänkte tipsa om lite shopping på otippade ställen. Det här snygga linnet blir snygg till svarta tighta och High heels. Finns på Lindex:

IMG_1157.JPG

IMG_1156.JPG

Sen fanns den här där också. Sjukt snygg dock tråkig passform i o med dragkedjan:

IMG_1158.JPG

Den här klänningen från H&M finns både i rött och svart:

IMG_1162.JPG

Sen måste jag fan visa detta… Gaaaah! Jag bantar ju typ och så går jag förbi detta!!! Körleksmums med fucking saffran!!!! Ohh och det var dessutom godare än vad det såg ut… Farligt men så JÄVLA gott:

IMG_1167.JPG

Info om Kotten och Mimmi

Många frågar ofta vad Kotten och Mimmi är för ras, hur gamla de är, vad de kostar och hej och hå. Kotten är en renrasig pomeranian och en renrasig pomme kostar från 18 000 kr och uppåt. Kottens mamma och pappa är championvinnare och prytt omslaget av tidningen Hund några gånger så Kotten kostade 22 000 kr. Och egentligen skulle han kosta 25 000 kr då hans stamtavla är mästare och vunnit typ allt, men jag fick honom billigare då han har dubbla framtänder på två ställen (haha). Och om jag skulle vilja ställa ut honom så får man minuspoäng för det. Dock så kommer jag aldrig ställa ut Kotten då jag inte är intresserad av det.

Jag har aldrig köpt blandraser förut, jag har ju två stycken 100%iga maine coon katter och 100%iga Kotten. Men det var helt enkelt så att jag inte hade råd att köpa en renrasig pomme som sällskap till Kotten. Mimmi är som sagt 75 % pomme, hennes pappa är renrasig och hennes mamma var 75% pomme så hon är väldigt nära renrasig. Jag betalade 12 000 kr för Mimmi så priset sjunker rejält när de inte är renrasiga.

Då har ni fått lite riktlinjer på mina hundar. Får ständigt många frågor nämligen :) Jag tycker som sagt att man ska hålla aveln igång men det är faktiskt så att alla inte har råd med renrasiga djur. Sen så finns det idag väldigt många extremt trevliga hundar och katter som är till salu och de måste ju också hitta nya hem. Så jag orkar inte med en debatt om detta, nu har jag förklarat varför jag gjorde som jag gjorde :)

images

Här ser ni Kotten ihop med sina kompisar Maja och Tyra. Tyra är renrasig chihuahua och Annica tog valpar med Tyra och en pomeranian så Maja som sitter bredvid Kotten är 50% chihuahua och pomeranian.kotte1

Här ser ni Mimmi när hon var liten. Väldigt lik en pomeranian som valp. Dock så ser hon väldigt annorlunda ut idag när hon växt till sig lite. Hon är inte lika långhårig och henne öron har växt lite mer :)

mimmi2

Hon är ju helt underbart söt eller hur? Som en liten nallebjörn <3

mimmi3

Här är Mimmi med sitt syskon. Ser ni vem som är vem?

mimmi1

Såhär ser Mimmi ut idag. Pappa tog denna fina bild nere i Skåne :)

IMG_3627

MINA VIDEOS