Skatteverket kör revision på bloggare

Tjoho nu är det dags för blogg-revision! Skatteverket ringde idag och ska göra revision på mig och massor av andra bloggare! Jag bara njuter

-EDIT- såg nu att hela inlägget försvann, är upptagen nu så hinner inte skriva om det men jag gör det imorn! Njuter såklart inte, men ah, jag ska förklara sen! Så ta inget förhastat beslut om vad ni TROR jag menar ;) Puss

Hästjobbsdag

Hej! Som jag precis skrivit på hästbloggen så har jag haft en hel hästjobbsdag idag. Det är första dagen på LÄNGE där jag vaknade pigg! Jag har sovit hela dagarna den sista tiden och varit HELT slut. Dagen började med att Nina fick ringa på dörren typ 100 ggr och bara det är ju konstigt…jag brukar alltid vakna direkt i ett ryck om nån ringer på dörren. Ville boka av mina samtalsterapi men åkte ner och hade ett jättebra snack med min duktiga terapeut. Vi är inne på mindfulness och jag får tydliga uppgifter, är det något som ni skulle vilja höra om och som jag ska dela med mig av?

Sen kom Horsepot-gänget från Sveriges alla håll och kanter till mig och vi hade ett långt bra möte. Det är jättekul att kunna hjälpa till och komma med tips. Jag har ändå jobbat så länge och det är kul att kunna dela med sig. Sen har vi Linn Olsson som också har blogg där som är en liten mini me med ett jäkla driv, och jag är lite mentor åt henne, eller ska vara det nu. Hon ska kunna bolla med mig, få tips och råd och bygga självförtroende i branschen. Hon är super- en riktigt duktig tjej och ni alla borde gå in och läsa Linns blogg här—-> LINN OLSSON. Hon bloggar absolut inte bara om hästar utan mycket om sitt driv, företagande, power och självförtroende. Mycket inspiration. Gå in och läs tycker jag! Hon bloggar väldigt bra:)

Efter det var jag på ett annat möte som betyder DRÖMMEN för mig. Det handlar om att bo på samma ställe som hästarna på en jättefin gård. Jag lever lite i den drömmen just nu och det skulle verkligen vara helt fantastiskt underbart att bo på samma ställe där jag har hästarna. Så jag kom hem nyss, så denna dagen har varit super och jag känner mig överfull av energi. Sitter och kollar på Hollywoodfruar i bakgrunden och Gunilla alltså, hahahaha… Oavsett hur jävla rolig och overklig hon är så måste jag säga att hon fan i mig har självförtroende och hopp iallafall :)

Har ni haft en bra onsdag?

Lite dagens outfit från hästbloggen ;)

w5 w6

#sugerpårubriker

Oh jag hatar när folk skriver “Här ska det stå en rubrik” typ… är det så jävla svårt liksom? Jag har aldrig problem med det men detta inlägg känns så luddigt, och bilderna är för några veckor sen…så jag kommer inte på en rubrik, eller det finns ingen som passar haha. Jag ligger liksom i mina vanliga gamla mjukisar, tischa och stora militärsockor och en knut på huvudet… Nina är här och vi har busat lite med en person, och nu väntar jag på Emelie. Vi ska ha ett möte om vårt företag Next Level AB. Jag får inte vara i stallet, jag är fortfarande inte alls bra i halsen och det har hållt i sig så sjukt länge…så det suger :( Men men… ska inte klaga.

Annars då? Jag vet inte riktigt mer vad jag ska skriva. Det finns så jävla mycket att skriva, men eftersom jag skriver av mig mkt som jag inte får publicera längre så då blir det svårt att gå in här och skriva… jag vet inte vad jag vill skriva längre. Det känns som att många förväntar sig att allt ska gå så snabbt fram med mitt mående/ nedtrappning eller att saker ska hända och förändras… och det kan stressa mig lite för inget händer på en kvart. Bara att få en tid hos psykiatrin kan liksom ta tre månader typ… utredningar och hej och hå. Och därför väljer jag att inte skriva om allt eftersom det inte har blivit varken bättre eller sämre. Det vill utreda klart allt innan de vill fortsätta nedtrappningen för att inte alla saker ska kollidera med varandra.

Jao så är det iallafall… hela helgen har jag tillbringat med en person som ger mig så mycket närhet och jag behöver det såååå mycket. Det betyder mycket…och på något konstigt sätt så betyder han mycket. Men det är inget jag ska eller kommer skriva mer om heller. Vill bara att ni ska veta det. Det är skönt och det får mig iallafall att må bra just nu mitt i allt och jag orkar inte tänka på varken dåtid eller framtid. Ibland är det skönt att bara “va”. ♥ Puss på er

IMG_9752

Den snygga jackan är från Caroline Roxys kollektion som säljs på Bubbleroom. Vill berätta en lite rolig parentes. Caroline sökte jobb på Style by Tyra och hon fick komma på en intervju och träffa mig. Och in kom en livsglad riktigt driven snygg tjej som bodde i Göteborg typ och sökte lyckan i Sthlm. Jag gillade Carro jättemycket men den ENDA anledningen till att hon inte fick jobbet var för att jag var övertygad om att hon kommer bli stor av sig själv inom en kort tid. Hon hade DET och jag visste det. Jag var övertygad om att hon skulle lyckas med hennes driv, och det kändes inte som att hennes mål var att jobba på Sbt utan att kyckas själv som varumärke och kunna starta ett eget klädmärke te x. Och här står vi idag… några år senare och jag bloggar om hennes kläder. Coolt!

IMG_9790

Nytt fint hår

Har äntligen fått tummen ur och fixat mitt hår! Är sjukt nöjd, är ju väldigt kräsen med hårkvalitet och färgning. Fick tips om Sara som har salong i Linköping. Sjukt duktig tjej på färgning och klippning, mina extensions har aldrig sett så äkta ut så jag vill verkligen rekommendera henne varmt. Följ hennes insta @dayswithsara ✌️

IMG_0206.JPG

IMG_0266.JPG

IMG_0205.JPG

Måndag 20 Oktober 2014

Hej! Herregud alltså hur fort går inte tiden? Det är snart November? Jultidningar har kommit ut, julmusten finns ute och jag köpte en saffranslängd idag… ? Det går allt fort, alldeles för fort tycker jag. Jag vet inte riktigt hur jag ska skriva i bloggen den här tiden som är kvar. Om jag ska behålla denna ton och vara neutral eller om jag ska skriva om känslor och tankar och mående… det känns så konstigt att göra det och samtidigt driva en insamling till Cancerforskning. Allt känns så himla litet om man jämför med det…

Jag är hemma och pappa har varit och hämtat hundarna. Klarar inte riktigt att ta hand om dom nu så det är skönt att det får vara hos pappa och får världens bästa service. Trerätters mat varje dag och långa promenader <3 Hoppas att ni alla mår bra, ville bara gå in och säga hej till er här. Kram

Glöm inte att skänka till Cancerfonden SMS:a BESEGRA 9274 till 72988 för att skänka 50 kr till cancerforskning.

a2

 

You get what you give so give good

Hej! Letar ni efter en väldigt fin present till någon som vill jag tipsa om Kyssjohanna som sponsrar vår fina Rosa Bandet-insamlingen genom att skänka hela 80 % av alla smycken på denna sida. Det är så otroligt generöst och vi hoppas på att få in mycket pengar till forskningen. Det ska bli spännande att se i slutet av månaden Så in och köp en fin present till någon du tycker om- då bidrar ni med mycket till Rosa Bandet. Och vi vill tacka Kyssjohanna som gör detta.

Gå in här och kolla. Kram

  givegood_2_

Im alive

Hej! Jag lever! Sitter och blir fixad i håret hemma faktiskt. Har färgat det och ska sätta i extensions. Har haft två dagar av mys och har inte gjort nått annat över huvud taget. Lite för mycket i huvudet just nu. Men men. Det har ju varit begravning för min kusin också så man är helt tom… Har bara varit hemma och i stallet och rensat tankarna. Har ni haft en bra helg? Eller just det, det är ju bara lördag:)

IMG_0139-0.JPG

Jag skriver utan att publicera

För första gången i mitt liv så skriver jag bara för mig själv. Jag har bestämt nu ihop med min terapeut att jag ska skriva ner allt istället för att tänka efter. Vi är ju inne på att känna efter, att inte fly från det man känner. Jämt när man känner något som gör ont så väljer man ofta en lätt flyktväg. För min del kan det ta x vara tabletter eller göra något annat. Men att sitta ner och ta tre djupa andetag blockerar mig helt och hållet. Jag gör det och FÖRSÖKER känna. Jag försöker allt vad jag kan, och jag försöker till och med att tänka ut något att tänka på så jag kan känna… men allt är helt blockerat- jag känner INGET.

Men…. sätt ett tangentbord framför mig så bara smäller allt. Fingrarna knapprar utan att jag ens hänger med vad som skrivs…det bara kommer…alla känslor…alla minnen… allt jag tänker. Så nu har jag bestämt att skriva av mig, och det ska inte hamna nånstans. Vad jag gör med det i framtiden för tiden visa, men just n skriver jag för min egen skull. Det är så mycket enklare. Det är ett tips för er som känna er blockerade eller tomma. Skriv.

_DSC9342

Komplexen som man lär sig leva med

Det senaste året har jag förfallit… alltså nu snackar vi liksom gått från väldigt fräsch och snygg till…sunk. Sunk de luxe. Jag kan knappt förklara i ord hur mycket jag har förfallit. Men nu är det dags för en stor förändring! Jag ska ändra ALLT. Jag ska renovera hela kroppen kan jag lova. Alltså inga operationer men allt annat man kan göra för att se fräschare ut. Jag mår inte bra av hur jag ser ut nu, hur min kropp ser ut, hur min hud ser ut och hur mitt hår ser ut- eller ser ut är fel ord, utan hur det KÄNNS…. Så nu är det en extrem makeover som gäller i framtiden. Jag ska på en gala den 27 Oktober och tills dess ska jag tusan få känna mig fin igen. För det var väldigt länge sen jag kände mig fin.

Det här handlar inte om att göra något för någon annan, utan för att trivas bättre i sig själv. Jag har aldrig skämts för hur jag ser ut. Visst jag har alltid haft komplex för vissa saker och de sakerna förändrats under åren… som te x mina öron. Jag hade ALDRIG haft uppsatt hår förens efter gymnasiet… det är ändå ganska lång tid ur livet… Jag hatade mina öron mest av allt, de står ju ut så mycket… men nu har jag kommit över det…visst att jag tycker det är jobbigt med mina öron men jag skäms inte för dom och försöker inte dölja dom hela tiden…. Jag tycker det är fint med en hög tofs och öron som står ut )

Så komplexen man har förändras med tiden, man lär sig att acceptera hur man ser ut och man lägger vikten på annat när man blir äldre. Men nu är jag i det skede där hela jag liksom är sunkig och nedgången… Så det har inget med komplex att göra egentligen, utan det handlar om att ta hand om sig själv. Jag har inte använt hudkräm på typ…ett år. Jag har alltid en tofs på huvudet och bryr mig inte ett dugg om hur jag ser ut. Och nu har det gått så lång tid att jag själv känner att jag vill ändra på det. Jag vill känna mig fin igen. Jag struntar i om vågen visar 10 kilo mer, det handlar om att jag vill känna mig fräsch och fin. Min kropp har ju förändrats mycket också, ett år av sjukt mkt tabletter gör en pluffsig, uppsvälld. Som tur är så rasar jag i vikt nu när nedtrappningen är igång. Det handlar fortfarande inte om att vara smal- det handlar om att vara bekväm. Jag vill INTE bli så smal som jag var förut, jag vill bara se ut som jag känner mig. Jag känner mig stark och vältränad i kroppen…och jag kommer kämpa så hårt för att det ska synas och för att bli mer hälsosam. Och det kommer bli en förändring i appen i framtiden och här också tills dess att den stängs ner… kommer skriva mycket om träning och kost, så kul! ♥

Har ni te x tänk på mina öron väldigt mycket? Och det är just det. Det är fan INGEN annan som bryr sig om dina komplex mer än du. Kom fan ihåg det! För du kan gå och skämmas hur mycket du vill- men jag LOVAR dig att INGEN lägger märke till att du har stor näsa, stora öron…? Tänker du så om andra när du träffar ågon? “Åh herregud vilka öron hon har henne vill jag inte vara vän med?” Nej precis tänkte väl det… och det är samma med alla. Du är vacker!

tyra11

t4

 

MINA VIDEOS